Sida:Euphrosyne - Samlade dikter II.djvu/254

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 248 —

            Lekte ve och väl
            Vid harpans andesvar:
”Vill du rik genom lifvet gå,
Så lär dig sångens gudakonst förstå!”

Snart blef Wilhelm ryckt från fadersborgen,
Necke-lille ej hördes mer;
Men då hjertat klagar tyst i sorgen
Barndomsengeln i drömmen ler;
            Hviskar än så glad
            Vid strängaspel och sång;
            ”Minns, hur’ Necken qvad
            Vid Östersjö engång —
Vill du rik genom lifvet gå,
Så lär dig sångens gudakonst förstå.”

I hans hydda leka nu så roligt
Glada barn, liksom Elfvor små;
Hvarje strängspel, med hans själ förtroligt,
För de späda han höres slå.
            Sångens hulda Gud
            Derinne tyckes bo,
            Sjunger dessa ljud
            I helig barndoms tro:
”Vill du rik genom lifvet gå,
Så lär dig sångens gudakonst förstå!”