Sida:Euphrosyne - Samlade dikter II.djvu/255

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 249 —

LAPP-FLICKAN.

Öfver fjällets topp
Tänder vårens Gud,
Väckt af lärkans ljud,
Gyllne facklan opp;
Strålen, mer ej skymd,
Gryr i nattens rymd.

Kulna dimmor fly
Ifrån himlen blå;
Sommarfåglar små,
Från en rosensky,
Sänka vingen ner
Der en tufva ler.

Hvit, som drifvans snö,
Vinkar mossans bädd,
Blott af sippor klädd,
öfver dal och ö;
Och till bröllopps-tjäll
Smyckas våra fjäll.

Och om saknad bryr,
Högt bland molnens lopp
På Himellars topp
Vig och lätt jag flyr:
Himlens klara flod
Lifvar hjertats mod.

Med sin silfverram
Strömmen, vild och stor,