Från Wikisource, det fria biblioteket.
Blott af kärlek lärd,
Fäste hennes hand
Granna perle-band
Vid min hufvudgärd.
Ack! det var så sällt
I min barndoms tält.
Mellan sjö och skog
Se’n jag växte opp
Fritt, som granens topp;
Bruna ögat log!
Källan, himmelsklar,
Enda spegeln var.
Men då Hösten slog
Vingen mot vårt tjäll,
Då på våra fjäll
Glädjens stråle dog,
Kom, vid brasans rund,
Sagans siarstund.
Vinterns långa natt
Öfver skog och land,
Öfver sjöastrand,
Hemsk, som ufven, satt.
Men jag sof så säll
På min renskinns-fäll.
Norrskensflamman gryr
Mången stjerneqväll;
Öfver snöklädd häll
Jag på skidor flyr,
|
