Sida:Forn-Swenskan.djvu/172

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


120
Verslära.


— flestr vissi þat — mestar
døþir dólga þrúþar
drøgr, í þømsi høgi.

Fólginn í þømsi høgi (gömd i denna hög) liggr drøgr (ligger såsom gengångare) hinn døþir dólga (den fiendedräpare) es (ɔ: er, hwilken) mestar þrúþar (de största folk?) fylgþu (följde); flestr vissi þat (mången wisste det).

I de äldsta hittils upptäckta Swenska dikter tyckas de flesta spår af de gamla vers-slagen, och ofast äfwen af allitterationen, wara utplånade, och det enda kännetecknet för poesien är det wanliga moderna rimmet i förbindelse med ett bestämdt stafwelsemått. De Swenska kämpa-wisorna tillhöra ej längre Forn-Swenskan. Af de äldsta bekanta Swenska rimmade qwäden finnas prof i Läseboken.