Sida:Forn-Swenskan.djvu/28

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

XXVIII

Ynglingastammen under dess vistande i Sverige, utan genom en gren, utsprungen från Norska konungen Halfdan Hvitbein, 6 led före landnamstiden. En namnkunnig nu lefvande Svensk hedersman, hvilken för icke lång tid tillbaka var ledamot af Svenska statsrådet, härstammar, om vi ej misstaga oss, endast i 3:dje eller 4:de led från Norge; men måste han icke derföre räknas såsom Svensk? «Utflyttande Bohuslänningar måste efter den tidens gränsbestämning hafva passerat för Norrmän.» Ja visst! en naturlig följd deraf, att Bohuslän den tiden var en del af Norge, likasom Skåne en del af Danmark, och Finnland sedermera en del af Sverige. Men lika litet, som en coloni, stiftad af Finnar på 1600:talet, kunde hafva något med Ryssland att skaffa, derföre att Finnland nu är Ryskt, lika litet har en coloni från Bohuslän, stiftad under Norska väldet, med Sverige att skaffa, derföre att Bohuslän nu är Svenskt. Till och med Landnáma omtalar icke någon colonist från Viken, hvaraf, såsom nog bekant, Bohuslän var en del.

Anmälaren anser, märkligt nog, den omständigheten, att Svenska konungar och män, jemte tilldragelser, som försiggått i Sverige, vid några tillfällen omtalas i sagorna, såsom ett bevis för det påståendet, att Sverige «har del i sago-literaturen». Men fördenskull, att Fryxell bättre än någon Dansk författare har beskrifvit Carl X Gustafs krig i Danmark, utgöra derföre Fryxells skrifter någon del af Danska literaturen, eller af Tyskland, derföre, att han med mästarehand beskrifvit en episod af tretioåriga kriget? Anm. säger: «Ehuru således Sverige kom att erhålla ett ganska litet antal egna sagor och led oersättliga literära förluster genom Christendomens tidiga urartande till fanatism, eger det dock en ofrånskiljelig andel i hvad som Norriges och äfven Danmarks gynnsammare öde vårdade.» Men hvilka voro de «egna sagor», fastän i «ganska litet antal», som Sverige «kom att erhålla»? Jag åtminstone känner dem ej, så vida anm. icke räknar de i 12:te och 13:de hundratalet