Sida:Fria Lekar.djvu/91

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
65

början dermed sker med nog lång sträng. En 5 fots båge, strängad, anses böra hafva strängen 5 tum från bågens midt; men nybörjaren bör icke hafva sin båge så hårdt strängad. — Afsträngning sker efter samma grunder och i samma ställning. Efter hvarje skjutning skall bågen genast afsträngas; och bågen bör aldrig vara strängad annat än under skjutning.

4. Pilarne äro af olika längd (från 24—30 tum) försedda med antingen halfsferiska eller koniska jernspetsar[1]. De förra brukas vid daglig öfning mot halmtaflor och jordvallar samt vid längdskjutning. De senare brukas vid täflingsskjutning mot hårdare föremål. Pilens bakre ända göres vanligen af horn och förses med en skåra för strängen; dessutom fastsattes, för att göra pilens flygt i luften stadig, tre stycken jemt löpande gåsfjädrar, hvaraf två böra vara af samma och den tredje af skiljaktig färg, dermed afses att lättare åtskilja denna senare för att alltid vända samma fjäder uppåt. Man kan äfven med fördel gifva dessa fjädrar en böjning efter en långdragen spirallinie. Endast tvänne fjädrar, som hvardera göra ett halft slag omkring pilen kunna äfven med fördel användas.

5. Vid skjutningen iakttages att i början hafva en mycket löst strängad båge. Ställning intages (enl. pl. 10) med ena sidan vänd mot målet med väl framskjuten axel. Samma sidas fot bör vara framflyttad med två fotlängder från den bakre. Främre handen,

  1. De halfsferiska spetsarne kunna äfven göras af bly.