66
som håller om bågens handtag, skall vara i höjd med främre axeln och så stäld, att han i rigtning åt målet utgör en förlängning af axelplanet, och med handleden böjd så, att bågen under spänningen och vidare stöder mot handen i armens rigtning. Innan bågen upplyftes i denna ställning fattas pilen med bakre handen mellan fjädrarne och spetsen, och strängen inpassas i skåran midt för den öfre delen af handtaget. Pilen tages dervid framför eller öfver bågen, så att pilen stödes mot pekfingrets innersta knoge och yttre sidan af bågen. Under tiden hålles bågen vågrätt i främre handen med armen hängande vid sidan. När pilen sålunda blifvit inpassad, fasthålles han mellan den bakre handens pek- och långfinger, hvilkas yttersta led med en finger på hvardera sidan om pilen fattar bågsträngen. Derefter uppföres främre handen småningom i rigtning mot målet, och bakre handen drager strängen rätt bakåt örat under det att den ofvan beskrifna skjutställningen intages. I första taget spännes bågen endast till omkring två tredjedelar af pilens längd, och den återstående tredjedelen användes till den noggranna sigtningen. — Den, som dertill har nog starka fingrar, bör vid skjutning fatta sjelfva piländan mellan tummen och pekfingret och dermed spänna bågen i st.f. att fatta strängen med pek- och långfingret. Det är angeläget att iakttaga den största noggrannhet vid den senare delen af bågens spänning. Bakre handen bör dervid under fortsatt dragning rätt
