Den här sidan har korrekturlästs
| 140 ff. |
gyllene skinnet. Jason tvang dessa eldsprutande oxar att plöja och dödade draken som vaktade skinnet [Adlerbeths pluralis är väl ditsatt för att ge ökad monstruös effekt eller för att ge symmetri med oxar]; han sådde dess tänder och dräpte de krigare som omedelbart växte upp ur dessa. Mot denna negativa bild skall alltså den följande skildringen av Italien avteckna sig desto positivare. |
| 143 | Massisk = från berget Massicus i Campanien. |
| 146 f. | Clitumnus = flod i Umbrien vars stränder var berömda för sitt bete; en kult av Jupiter Clitumnus fanns vid dess källa (därav “helig” om dess vatten). |
| 149 ff. | Denna skildring är fylld av beståndsdelar som är fasta ingredienser i beskrivningar av guldåldern (jfr 1:125 ff.!): den eviga våren, de dubbla födslarna, den lyckliga avsaknaden av vilddjur etc. |
| 159 f. | Larius = Lago di Como; Benacus = Lago di Garda. |
| 161 ff. | Syftar på den “juliska hamnen” (vid Baiae i Puteolibukten, med förbindelse med sjöarna Lucrinus och Avernus), som Octavianus lät anlägga år 37 f. Kr.; detta hamnbygge räknades som ett av den nya tidens storverk. |
| 169 f. | Efter folkstammarna följer här enskilda hjältegestalter; höjdpunkten är alltså Octavianus som i fjärran östern säkrar Roms världsherravälde. |
| 173 | Saturniska jord = Italien, som härigenom närmast blir till ett religiöst begrepp; när Saturnus härskade rådde guldåldern (jfr. 149 ff.!). |
| 174 | Konst: d. v. s. bondens. |
| 175 | Källor: musernas. |
| 176 | Askreisk = från Askra, den ort i Beotien där Hesiodus, den äldste bondediktaren, var född. |
| 181 | Minervas skog: se v. 18 f. i Första sången. |
| 182 | Oleaster= det vilda olivträdet (Olea Europaea). |
| 192 ff. | Till offerceremonierna hörde flöjtmusik, här utförd av en etruscer. |
| 197 | Får och ull från Tarentum prisas i tidens fackböcker. |
| 198 | Efter slaget vid Filippi (41 f. Kr.) tilldelades Octavianus' veteraner jord i norra Italien, i trakten kring Mantua, Vergilius' barndomsbygd. |
89
