Sida:Grunddragen av den fornsvenska grammatiken till den akademiska undervisningens tjänst (1918).pdf/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


54

§ 117. Paradigmet :

Sg. n. d. a. g. bōs (dvs. -ss)
Pl. n. a. g. bō(a) d. bō(o)m

Så gå nästan alla neutrala på lång vokal, t. e. strā strå, (, ) helig plats, () bi, trǣ trä(d), frø̄ frö och de nästan blott i y. fsv. förekommande lånorden på -erī såsom fiskerī fiske.

Anm. G. sg. av kreatur, kapital heter fē(i)a(r), sällan fǣa(r), fīa(r), först i y. fsv. (jfr dock § 146, 2) fǣs.

§ 118. Paradigmet skær:

Sg. n. a. skær g. skærs d. skæri
Pl. n. a. skær g. skæria d. skæriom

Så gå över ett dussin enstaviga neutra, t. e. bær, kiþ kid, kyn kön, næs, næt, skȳ, stæþ städ, æg ägg.

Anm. G. och d. pl. kunna ofta sakna -i-.

§ 119. Paradigmet æple äpple:

Sg. n. d. a. æple g. æplis (dvs. -ss)
Pl. n. a. æple g. æpla d. æplom

Så gå alla flerstaviga neutra på -i, -e, t. e. hundare härad, minne, ǣve levnad samt i pl. även lånorden på -ilse, såsom dø̄pilse döpelse o. d., vilka i sg. gå efter § 120.

Anm. 1. N. a. pl. ändas efter 1400 stundom på -ẹr, t. e. opinbarelsẹr uppenbarelser, stykkẹr stycken, sällan på -in, varav senare -ẹn, t. e. fiskin fiskafängen, klǣdhẹn, stykkẹn.

Anm, 2. G. och d. pl. av ord på -ge, -ghe, -ke ändas vanligen på -ia, resp. -iom, t. e. dīk(i)a, -(i)om av dīke.


7. Pl. saknas.

§ 120. Femininer på -i, -e äro i sg. oböjliga och sakna (på grund av sin abstrakta betydelse) pl., t. e. blīþe blidhet, glæþi (först omkr. 1500 glædhie efter verbet glædhia) glädje, hælte haltande, vrēþe vrede, ælle el. ældre ålder(dom).