Anm. 1. G. sg. på -is träffas stundom i y. fsv., t. e. vrēdhis.
Anm. 2. Pluralböjning träffas någon gång då ordet har konkret betydelse. Så har fiske i bet. fiskevatten uti ä. fsv. pl. fiskia(r), g. -ia osv.; i y. fsv. träffas bl. a. glædhir, g. -ia(s) i bet. fröjder.
B. Adjektivet.
1. Stark böjning.
§ 121. Paradigmet halvẹr halv:
| Sg. | n. | m. | halvẹr | f. | half | ntr. | halft |
| g. | halfs | halfra(r), halva(r) | halfs | ||||
| d. | halvom | halfre, halve | halvo | ||||
| a. | halvan | halva | halft | ||||
| Pl. | n. | halvi(r) | halva(r) | half | |||
| g. | halfra, halva | halfra, halva | halfra, halva | ||||
| d. | halvom | halvom | halvom | ||||
| a. | halva | halva(r) | half |
Så gå de flesta adj., nämligen nästan alla enstaviga stammar på konsonant, alla flerstaviga på -isk- och -ōtt-, nästan alla på -ul- (-ol-), de flesta på -ugh- (-ogh-), alla superlativer samt alla svaga verbers participia preteriti, t. e. aldẹr (f. al) all (jfr däremot kaldẹr, f. kald kall), dighẹr (pl. dighrir) diger, glaþẹr (ntr. glat, dvs. -tt) glad, grymbẹr (f. grym, ntr. grym(p)t) grym (jfr däremot dumbẹr, f. dumb stum), hēl (dvs. -ll) hel, hø̄ghẹr (ntr. høkt) hög, langẹr (ntr. lankt) lång, rēn (dvs. -nn) ren, sandẹr (f. san) sann (jfr däremot blindẹr, f. blind blind), vātẹr (ntr. vāt, dvs. -tt) våt, vis (pl. vissir) viss, vīs (pl. vīsir) vis; gutniskẹr gottländsk, skallōttẹr (f. och ntr. -ōt, dvs. -tt) skallig, hēmol (dvs. -ll) lagligen tillhörig, girughẹr (ntr. girukt) girig, hwassastẹr (ntr. -ast) vassast, kallaþẹr (ntr. -at) kallad, staddẹr (ntr. stat, dvs. -tt) anträffad, kø̄ptẹr (ntr. kø̄pt) köpt.
Anm. Orden på -līkẹr samt marghẹr eller mangẹr mången kunna i ä. fsv. sällan, i y. fsv. ofta ändas
