Sida:Gustaf II Adolf.djvu/107

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
99
STILLESTÅNDET UTI STUMSDORF.

afseenden förderfliga kriget växte och yttrade sig allt mera högljudt; likaså de envisa ropen efter fred. Deras önskningar understöddes af franska sändebudet Charnacé. Denne sökte göra tydligt för Sigismund, huru svårt det skulle blifva till och med för sjelfva Österrikes församlade krafter, än mera för Polen, att afsätta en ung, segrande och af sina undersåtare så älskad furste, som Gustaf Adolf. Det vore derföre klokare att söka försäkra sin ätt åtminstone om thronföljden i Polen, och för sådant ändamål genom fredens välgerning återvinna folkets svalnade kärlek. Konung Sigismund borde också mindre lyssna till kejsaren, hvilken endast åsyftade att på Polens bekostnad sysselsätta Gustaf Adolf, till dess hela Tyskland vore lagdt under oket. Sedan kom ordningen till Sverge eller kanske till Polen sjelft; ty eröfringslystnad ensam vore kejsarens driffjeder; ömheten för katolska läran endast en slöja, bakom hvilken den förra doldes. Dessa skäl verkade på Sigismund. Alla de förra fredsmeklarne hade varit protestanter och som sådana misstänkte för väld. Charnacé var deremot katolik och förstod i grund konsten att vinna förtroende.

För Gustaf Adolf åter framställde han kejsarens och Wallensteins stötande öfvermod; dessutom österrikiska träldomsoket, redan lagdt öfver Tyskland, och snart hotande hela Europa. Slutligen den odödliga ära, som väntade den blifvande befriaren från detta både andeliga och verldsliga slafveri. För att få ledighet till ett sådant företag, borde man så fort som möjligt afsluta det jemnförelsevis obetydliga polska kriget, och dervid icke så noga afväga hvarje småsak. Dessa sistnämnde uppmaningar understöddes till en del af Axel Oxenstierna. Konungen var envis på erhållande af några preussiska städer. Med vännens och fosterlandsvännens hela uppriktighet varnade Oxenstierna för detta fel och erinrade, huru Johan den tredje för att försvara den tomma titeln af Wodski-Petin ådrog både sig och fäderneslandet krigets förlängda olyckor. Hans föreställningar verkade. Under bemedling af Charnacé och af holländska, engelska och