Sida:Gustaf II Adolf.djvu/319

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
311
SEGRENS FÖLJDER.

pålitligaste rådgifvare föllo undan. Vesuvius gjorde ett utbrott och anställde förfärliga härjningar. Bajern, skrämdt af kejsarens växande öfvermakt, förehade hemliga underhandlingar med Frankrike; och spanska flottan led ett betydligt nederlag mot holländarne. Endast några dagar efter sistnämnde drabbning stod slaget vid Breitenfeld, hvilket helt och hållet omintetgjorde kejsarens öfvermagt, upplöste hans här, och öppnade för fienden fri väg till hans arfländer och hufvudstad. Förskräckelsen i Wien var ej heller ringa. Många talade redan om att flytta ned till sina egendomar uti bergstrakterna af Kärnthen och Steiermark; och munkarna uppreste på norra sidan om Donau ett kapell åt S:t Brita, på det hon måtte från de rättrognas länder afvända sina landsmäns vilda raseri.

Ferdinand uppförde sig vid detta tillfälle med orubblig ståndaktighet, aldrig talande eller ens tänkande på flykt eller förlikning. För att bekosta krigsrustningarna utlemnade han gerna sina egna hopsparade tillgångar, och underkastade för samma ändamål sig och sitt hof de kännbaraste inskränkningar. Icke mindre än tjugutre kammarherrar fingo på en gång afsked, som öfverflödiga, och lönerna anslogos till krigskassan. Detta kejsarens efterdöme verkade både på högre embetsmän och på främmande furstar. Konungen i Spanien gaf 300,000 dukater; Ferdinands son 300,000 riksdaler, biskopen i Wien 80,000 af samma mynt, kardinal Dietrichstein 100,000 gyllen, vice rikskanslern v. Strahlendorff 18,000 dukater o. s. v. Med dessa och dylika exempel för ögonen erlade folket villigt de ökade skatterna, och på sådant sätt såg sig Ferdinand snart åter i stånd att utrusta en ny och fruktansvärd styrka.

Påfven var enligt allas tanka den, som vid detta tillfälle bordt visa den mesta ifvern. Men denne, namnet var Urban den åttonde, trodde, liksom Richelieu, att Ferdinand mera åsyftade egna än katholska lärans fördelar. Ferdinands krig uti norra Italien hade också i flere hänseenden verkat ofördelaktigt för påfven. Slutligen visste Urban ganska väl, att Gustaf Adolf uti fördraget med