Sida:Gustaf II Adolf.djvu/330

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
322
TÅGET ÖFVER RHEN-STRÖMMEN.

verket erkebiskop öfver Mainz, och kunde således befria dem från den andra eden. Neutralitet, tillade han slutligen, är ett ord, som jag alldeles icke kan lida, minst uti striden mellan ljus och mörker, mellan frihet och slafveri; och det förvånar mig, att Frankfurts protestantiska borgerskap talar om enskilda fördelar, då det gäller allmänt väl; att de ens kunna tänka på marknader och handel, då det är fråga om deras trosbekännelse och eviga välfärd. Tåget fortsattes, men snart möttes nya utskickade med samma uppdrag. Gustaf Adolf blef högeligen misslynt; hälsa, sade han, borgrarna, att jag ämnar hålla, hvad jag redan lofvat, nemligen att skydda deras personer och förra privilegier; men endast med det vilkor, att de genast öppna portarna, ty jag har icke tid att vänta. Jag har letat rätt på nycklarna till alla städer ända ifrån Östersjön och hit, och det skall nog gå på samma sätt med staden Frankfurt. Han följde sändebuden i hamn och häl, och stod, långt innan borgrarna väntat, med hela sin krigshär framför staden, och fordrade att utan dröjsmål blifva insläppt. Magistraten, häpen och öfverraskad, lemnade straxt de begärda nycklarna, och omgifven af furstar, höfdingar och krigshär, anträdde konungen sitt högtidliga intåg. Hans middag anrättades på slottet Braunfels och till och med i samma sal, hvarest kejarne pläga efter förrättad kröning hålla denna måltid. Redan samma afton tågade han dock vidare och intog Höchst. Här infunno sig de flesta grefvarne i Wetterau för att ingå närmare förbindelser med segraren, och slutligen kom också landtgrefven af Hessen, medförande 8000 man. Härigenom förstärkt, vände sig konungen rakt mot Bingen, hvarest han ämnade gå öfver Rhen. Men nu ankommo ilbud från Nürnberg med anhållan om hjelp mot Tillys hotande anfall. Konungen vände hastigt om, skyndade till Frankfurt; men erhöll redan der underrättelse, att Tilly lemnat Nürnberg och gått i vinterqvarter. Konungen återvände mot Rhen; men denna gången söder om Mainz, der han vid den lilla staden Oppenheim ämnade företaga öfvergången.