Sida:Gustaf II Adolf.djvu/368

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
360
GUSTAF ADOLF VID INGOLSTADT.

Maximilian med sin oförskingrade krigshär låg ännu qvar vid Ingolstadt. Gustaf Adolf önskade lifligt att bemägtiga sig denna fästning, för att sedan hafva densamma till stödjepunkt för sits tillämnade infall uti Bäjern. Men ännu hade Ingolstadt, likasom fordom Magdeburg, aldrig af fiende blifvit besegradt, och denna gången visade sig dertill än mindre anledning, emedan besättningen understöddes af hela bäjerska hären. Då gjordes konungen i hemlighet följande förslag. Den under polska kriget omtalade Farensbach var för närvarande uti Maximilians tjenst. Han erböd sig ställa så till, att han med sitt regemente skulle på viss tid hafva besatt en öfverenskommen del af fästningen, för att sedan derigenom släppa in svenskarna. Så snart denna plan hunnit uppgöras, lemnade Gustaf Adolf hastigt och oväntadt Augsburg med alla dess nöjen. Han ställde i början tåget, likasom ämnade han sig till Donauwerth; men gjorde hastigt en svängning och stod med hela sin här oförmodadt utanför Ingolstadt.

Denna stad är belägen på norra sidan af Donau, och förenas med den södra genom en brygga, som försvaras af starka broskansar och strandens sumpiga, af rännilar genomskurna mark. Hit anlände svenska hären och eröfrade straxt ett af de mindre utanverken. Sedan skedde anfallet mot den af Farensbach utvisade andra och hufvudsakliga broskansen. Men här hade förhållandet ändrat sig. Befälhafvaren i Ingolstadt, unga Tilly, en brorson till den gamle generalen, hade fått någon, ehuru oredig underrättelse om förräderiet, och derföre skickat Farensbachs regemente till annor ort, och i dess ställe förlaggt en både stark och pålitlig besättning i den hotade broskansen. De anryckande svenskarna blefvo alltså emottagna med en förhärjande eld och måste slutligen draga sig tillbaka, efter en förlust af flere hundrade döda. Gustaf Adolf insåg, att hans förslag blifvit upptäckt och förekommet, likaså omöjligheten att på annat sätt intaga staden. Han ville dock försöka att eröfra broskansarna och sedan spränga bryggan, för att dymedelst afskära kurfursten från södra Bäjern. Åtföljd af flere höfdingar, red