Sida:Gustaf II Adolf.djvu/399

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
391
SKÄRMYTSLINGAR KRING STADEN.

lastade med bröd. Af brist på dragare och serdeles på tid, måste dessa qvarlemnas; men staden antändes och uppgick jemnte det stora förrådet uti rök. — — Wallenstein, orolig öfver den betydliga foran, sände till hennes ytterligare skyddande en betydlig styrka både till häst och fot under anförande af Sparre. Denne lade sig i försåt vid byn Burgthan för att passa på, derest några åt detta håll ströfvande svenskar skulle visa sig. — Gustaf Adolf å sin sida, likaledes orolig för utgången af Taupadels företag, ryckte ut i egen person med ett tämligt antal troppar. Helt oförmodadt stötte han på Sparren. Konungen, ehuru underrlägsen, anföll häftigt, och lyckades att inom kort drifva kejserliga rytteriet på flykten; men fotfolket, till största delen irländare under Gordon och Lesly, drogo sig tillbaka uti en kärraktig skog, hvarest de gjorde ett förtvifladt motstånd. Konungen sjelf angrep dem, och under den häftiga striden föllo två eller tre hofsvenner vid hans sida. På slutet nödgades irländarne vika. En stor del af dem blef tagen tillfånga, deribland sjelfva deras öfverstar; äfvensom Terzky, Wallensteins svåger, och till och med Sparren sjelf. Denne hade redan en gång förut vid Frankfurt am Oder fallit i konungens händer. Då han derföre framfördes, utropade Gustaf Adolf: Min kära Sparre! Jag ser, att ni håller rätt mycket utaf mig, efter ni icke kan umbära mitt sällskap. Lesly och Gordon blefvo utan lösen återsända till Wallenstein, dels för att gälda hans förut visade artighet, dels som belöning för deras eget visade mod. Sparre och Terzky måste deremot följa konungen, som i sällskap med den rikt belastade Taupadel återvände till svenska lägret. Belöningar utdelades åt alla, som utmärkt sig. Befälet fick större och mindre skådepenningar, präglade med konungens bröstbild, och hvarje soldat en riksdaler i klingande mynt. Trenne ryttare, som öfverlemnade hvardera sin från fienden tagna fana, erhöllo också hvardera sina etthundrade riksdaler. Uti staden och lägret hölls allmän tacksägelse för denna betydliga framgång.

I början af skärmytslingarna kring Nürnberg ledo