Sida:Gustaf II Adolf.djvu/94

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
86
FÄLTTÅGET ÅR 1628.

hedersbetygelser uti stadens storkyrka bisattes. Det blef sedan åt svenskarna utlemnadt och begrafvet uti Gillberga kyrka i Södermanland[1].

Nils Stiernsköld hade med sin fru, Magdalena Stakelberg, fyra söner. De tre äldsta föllo tidigt i siriden för fäderneslandet. Den yngste, Klas Stiernsköld, blef i anseende till förfädernas förtjenster upphöjd till friherrlig värdighet. Sjelfva vapnet erinrar om fadrens bragder. Uti ena fältet ses fartyget Jägaren, insvept uti moln af krutrök; uti det andra samt på hjelmen Stiernskölds af kulan krossade arm, ännu i dödsstunden förande i handen det för Sverges krona fäklande svärdet.




TJUGONDEANDRA KAPITLET.
FÄLTTÅGET ÅR 1628.

Redan den 13 Maj 1658 hade Gustaf Adolf med friska förstärkningar återigen anländt till Pillau, hvarest i samråd med Axel Oxenstierna planen för det blifvande fälttåget uppgjordes. Gusiaf Adolf tågade till Danziger-Haupt, förenade sig med Johan Banér och hoppades nu ändtligen kunna tukta Danzig, innan de efter vanan långsamma polackarna hunne till undsättning. Början lofvade godt. Det lyckades konungen att frakta både krigshär och artilleri Öfver ett stort träsk och sedermera fatta stånd i stadens grannskap, hvarjemnte flere danzigerfartyg

  1. Riksark. Rikskansleren Axel Oxenstiernas bref, 1614—1645. Axel Oxenstierna till Senaten i Danzig. Elbingen d. 26 Nov. och 2 Dec. 1627. Senatens svar, Danzig d. 10 Dec. 1627.