Sida:Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen-6 upl.djvu/164

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
156
Gröna Rätter.

nedlägges i en kastrull med godt smör, att på sagta eld koka; då den är kokt, påströs litet mjöl, en smula salt och rifwet muskott, samt god bouillon hälles derpå, men ej så mycket att syran blifwer tunn; hwarefter den anrättas, garnerad med förlorade ägg.

N:o 331. Kokad Sparris.

Sparrisen skrapas fri från alla hinnor, sköljes och bindes uti knippor, som läggas uti kokt watten med något salt, att koka, till dess sparrisen kännes mjuk; då upptagas knipporna, som upplösas, och sparrisen anrättas på fat, samt ätes antingen med skirt smör, eller sin sås, hwilken finnes uppförd bland såserna (N:o 367).

N:o 332. Schorzonera.

Dessa rötter skrapas wäl rena och läggas uti friskt watten, ty annars blifwa de bruna. Då alla äro skrapade, skäras de uti bitar och läggas uti kokt watten att fullkoka, hwarefter de stjelpas på durkslag, att wattnet afrinner. Sedan göres en sås af sammanfräst smör och mjöl, som spädes med bouillon tills den blir lagom tjock; då göres den syrlig med några droppar ättika. När såsen kokar, ilägges rötterna, hwarefter de äro färdiga att serveras till hwad kött som helst.

N:o 333. Stufwade Morötter.

Morötter skäras uti fina strimlor eller bitar, hwilka sköljas och läggas uti kokt watten tillika med en bit smör, att koka tills

de