sedan på sitt tillärnade fat; formen blifwer liggande en stund deröfwer; derefter borttages den, och Echalotten öfwersigtas med socker. Nu har man tillreds en wäl glödgad skyffel, hwilken föres deröfwer, att Echalotten blifwer glaserad öfwer allt; hwarefter den är färdig.
N:o 389. Stekta glaserade Äpplen.
Härtill tages helst lökäpplen, eller ock en sort, kallad Pipping, emedan desse under kokningen ej gå så lätt sönder som andra äpplen. Blommorne borttagas, men stjelkarne blifwa qwarsittande, hwarefter äpplena piggas och nedläggas i en kastrull med socker och litet watten att smått koka tills de blifwa mjuka; då uppläggas de på hårsigt, att såsen fär wäl afrinna. Emedlertid kokas ett stycke socker, tills det håller caramellsprof (se Carameller, N:o 473), hwari det ena äpplet efter det andra doppas och lägges på en med matolja smord och sedan aftorkad stenskifwa, tills caramells-sockret stelnar; hwarefter de genast anrättas, emedan de ej länge tåla ligga förrän caramells-sockret smälter.
N:o 390. Bryneller.
Dessa kokas med litet watten och socker tills såsen blir simmig; anrättas sedan kalla, garnerade med till skumm wispad grädda. Detta är en fin, men dyr aftonrätt.
N:o 391. Glaserad Bisquit-Kaka.
Dertill tagas 12 ägg, hwaraf hwitorna wispas till så hårdt skumm, att det kan skäras med knif; då iröras gulorna, men blott
