Orientaliske Kejsare, ännu i 8 Sæculo begåfwat Westerländske Regenter med Orgor, såsom någon rar skänk, och kan deraf slutas, at inrätningen der warit i början i stort werde. Et sådant werk skickade Keisar Constantinus V (Copronymus) til de Frankers Konung Pipinus (Kejsar Carol. M. Fader) år 757, likaså skal Kejsar Constantinus VI något sednare förärat Carol. M. et dylikt. Efter samma tid tyckes kunna tagas för säkert, at Orgwerks konsten blifwit allmänt bekant i Europa. [1]
§. 4. Orgwerks bygnader i Kyrkor förmodas således först med 800 talet begynt anläggas. I Keisar Caroli M. tid funnos
- ↑ Dompr. Bälter i Kyrk. Cer. p. 193 anmärker ock, at Orgwerk i allmenhet saknats i Europeiske Kyrkorne til början af 9 Sæculo, ehuru de redan på 800 talet blifwit bekante i Westerlanden, samt förut funnits i Österländske Keisares Hof. Eljest äro Auctorerne derom skilgaktige: Wolaterranus, Polydorus Wergilius och Crantsius föra samma inrättning til 7de, Awentinus til 8de, och Almonius til 9de Sæculum, men Nawarrus de Orat. & horis canon. säger: at sådant ej skedt förr än på 13 hundrade talet, hwarom widare kan läsas Prætorii Syntagma Musicum T. I.
förmäler sig sedt Orgwerk i Påfwens Trägård, som gått med wattn, men warit wida skilt ifrån de fordna Hydraulica. Påfwen Sylwester II, som warit stor Mathematicus, skal efter Genebrardi berättelse år 997, låtit förfärdiga et dylikt med någon särdeles förbättring emot de förr bekante.
