29 Vanligen äro båda styrplanerna vertikala och sina � emellan paralella, men då axellådans sidorörelser, huru ringa de än i början äro och böra vara, snart nog genom nötning betydligt ökas, så att de blifva menliga för en god gång af maskinen, användes understundom den ena af styrplanerna vertikal och den andra lutande Lutande (antingen ifrån eller emot vertikallinien), hvilken sed- �fyrp' �- nare då har ett hyfladt spår, uti b vilket kan höjas och Fi^iö. sänkas en kil af samma bredd som styrplanet och hvars emot axellådan vända plan är fullkomligt pafalellt med det andra styrplanet för att, i den mån ytorna nötas, alftid kunna hålla axellådan stadigt emellan dem, Fig. 26. For kilens höjning eller sänkning slutar dess ' nedåt vända ända (såsom å figuren den tjockare men, som man ock får se användt, den tunnare), med en skruf, hvilken är försedd med dubbla muttrar såväl på öfre som undre sidan af den bindstång, som under axellådan förenar ledarjernen. Styrplanerna, vanligen af tackjern, äro 1 tum tjocka och deras flänsar, med hvilka de fästas på insidan, af enkel sidoplåt 1J å 1} tum. Ar deremot sidostycket sammansatt af tvenne plåtar, göras stvrplanerna med en rygg eller fjäder, som fyller emellan båda plåtarne, men som för be- sparing af gods urtages emellan nitarne såsom Fig. 24 visar. Den förr nämnde bindstången som förenar de båda till hvarje axelöppning hörande ledarjernen är 2| å~ 3 tum bred 1 J å 1 tum tjock och försedd med hak, som omfatta dem samt fästas med en skruf i hvarje. Vanligen har hvarje axelöppning sin särskilda bind-
�4ång, men man brukar äfven att förena alla sex genom
en ram, hvilken visserligen stärker sidoplåten, men åter mången gång lägger hinder i vägen för skyndsamt verkställande af å axlar och hjul förefallande repara- tioner. Deremot är föreningen emellan de tvenne till Bind- hvarje axel hörande bindstängerna nödvändig för sido- �tänger. rörelser, Fig. 26. Ledarjernens bredd nere vid bind- g " VjOOQlC
