48 tubplåten och dels af en hvalfformig plåt b i eldstads- öppningen. Hvalfvets utsprång från tubplåten äfven- som dess lutning måste rätta sig efter eldstadens djup och bör det förra vara omkring 1| å 2 fot i lutnin- gens riktning och den sednare så tagas, att den undre sidan af hvalfvet infaller med en rät linea från öfre kanten i eldstadsöppningen på samma gång hvalfvets öfre kant icke går högre än att nedersta tubraden är fullt åtkomlig såväl för rengöring som reparatation. Till dessa hvalf begagnar författaren 9 X 4 � X 2J tum tegel (eldfast) h vilken dimension han funnit vara den ändamålsenligaste, dock är det nödvändigt att noga passa stenarne till och med hugga dem tillsammans samt begagna så tunna brukfogar som möjligt, för att ej behöfva frukta för att de snart nog genom skak- ningarne nedfalla. Till hvalffot begagnas antingen hörn- jern fastade vid eldstadssidorna förmedelst 2 å 3 st. bundtskrufvar, Fig. 76, Pl. 3, eller ock endast hufvuden på dessa skrufvar. Hvalfvets höjd från hvalffoten (pil) har tagits 6 tum. Plåten uti eldstadsöppningen T 3 ff tum tjock är 2 å 2J fot lång och IV å IV bred före böjningen. För att hålla plåten i dess bestämda lut- ning i öppningen utvikes en kant, som faller efter framsidan af eldstaden, äfvensom ett kort skaft fast- nitas vid plåten för att vid behof lätt kunna borttaga den. Med denna enkla förändring i förening med an- vändandet af den i Fig. 47 beskrrfna eldstadsluckan, kan eldning med stenkol skötas fullkomligt tillfreds- ställande, det vill säga med åtminstone obetydlig rök- bildning. Fig. 51 visar en - koleldstad sådan öfver- ingeniören Kamsbottom vid London North Western- jernvägen i England begagnar den å de lokomotiven som tillverkas vid denna jernvägs egna verkstäder. I stället för att insläppa luften genom eldstads- öppningen begagnar han tvenne fyrkantiga hål b på främre sidan af eldstaden, hvardera af 20 qvadrat-tums area, försedda med luckor, som efter behof kunna öpp-
VjOOQlC
