alla detaljer saknas, höra liksom ångspinneriet till de införlifvade områdena, nämligen dels Gent och dels orten Sennheim i öfre Elsass, men ingendera kan ha fått någon betydelse, så sporadiska som upplysningarna därom äro. Inom kattuntryckeriet voro framstegen på fastlandet visserligen större, i det att den stora uppfinningen på detta område, den cylindriska tryckvalsen — enligt något växlande uppgifter — första gången kom till användning hos Oberkampf i Jouy 1801 eller 1803 och hos Wesserling i Mülhausen 1803 eller 1805; men äfven detta var jämt tjugu år efter början af motsvarande teknik i England. Inom maskinteknikens område var det blott utanför bomullsindustrien som fastlandet någonsin under denna tid gick i spetsen i afgörande hänseenden, nämligen beträffande dels Jacquarts väfstol, som till en början egentligen endast tjänade sidenindustrien, dels också Girards uppfinning af en linspinnmaskin. Den senare, som 1810 patenterades och alltså lät Napoleons förhoppning i detta hänseende gå i uppfyllelse, lämnade emellertid betecknande nog kort efteråt Frankrike, i det att uppfinnaren lät locka sig till Österrike och en engelsman bemäktigade sig hans uppfinning, som därmed gaf upphof till en engelsk industri, hvilken först 24 år senare återvände till uppfinnarens hemland som en nyhet. Verklig jämbördighet med den engelska textilindustrien förekom blott på ett enda område, nämligen inom färgeriet och annat, där kemien kunde komma till nytta, hvarom mer strax.
Järnhandtering Ännu mer påtaglig är stagnationen och underlägsenheten för det franska näringslifvet på järnhandteringens område, och det är särdeles betecknande, att Chaptal i sin utförliga och entusiastiska skildring af industriens framsteg härvid uteslutande håller sig till manufakturens område — särskildt tillverkningen af liar, nålar, filar, sylar, hammare och andra verktyg — och ej berör järnframställningen med ett ord, fastän just denna i England undergått en fullständig revolution i alla sina led under den föregående tiden. Detta motsvaras också i verkligheten af en ganska ofattlig efterblifvenhet hos den franska industrien, hvilket är desto mer anmärkningsvärdt som denna näringsgren uppenbarligen var af största betydelse i de oaflåtliga krigen och att döma af tillgängliga siffror också undergått en stark kvantitativ utveckling. Saken förefaller emellertid ganska uppenbar, som nu skall visas.
Ehuru koksningen och kokstackjärnstillverkningen, sålunda malmsmältningen med användning af fossilt bränsle, gå tillbaka till omkr. 1735 och åtminstone 20 år senare hade börjat spridas inom den
