Dessa siffror tyda icke i minsta mån på att den industriella utvecklingens fart försvagats under kontinentalsystemet utan tvärtom på att tillväxten ej ens under de första fredsåren varit starkare än då; och uppgifterna för de särskilda åren ge samma intryck. För bomullsindustrien enbart har man inga andra siffror att hålla sig till än de som gälla råbomullsimporten, och såsom har framgått af den i förra kapitlet meddelade tabellen härför (sid. 169), voro fluktuationerna därvid mycket stora från år till år. En sammanställning af uppgifterna för nettoimporten ger emellertid efter samma metod som nyss följande resultat:
| Lbs. | Ökning % | |||||
| 1801—05 . . . . . . . . | 56,662,421 |
| ||||
| 1807—12 . . . . . . . . | 79,744,529 | |||||
| 1816—20 . . . . . . . . | 130,328,347 |
Äfven här har alltså en ökning ägt rum, som t. o. m. är flere gånger så stor som i förra fallet, ehuru den står långt tillbaka för tillväxten under den följande fredstiden, hvilket ju endast är naturligt.
Ej heller det öfriga mer sporadiska material man kan komma öfver visar synbara tecken till att den för dessa tider enastående snabba industriella utvecklingen fördröjts genom kontinentalsystemet. Folkökningen var för Storbritannien och Irland 13 % mellan åren 1801 och 1811, mot 151⁄4 % under följande årtionde, och naturligtvis betydligt större för industriområdena. Kattuntryckerierna fyrdubblade sin produktion mellan 1800 och 1814, järnexporten växte; och kontinentalsystemets år bildade intet undantag från den allmänna öfvergång till nya tekniska metoder, som utgjorde den industriella revolutionens primus motor. Så uppgaf Corts son i en petition till underhuset 1812, att redan då 250,000 ton smidbart järn årligen framställdes genom puddling och att Corts processer öfver hufvud taget funnit allmän användning.[1] Den mekaniska väfstolen gjorde sina visserligen betydligt långsammare framsteg, en stor ny omhvälfning ägde rum inom kattuntryckeriet från och med 1808, i det att mönstret öfverfördes på tryckvalsarna från en liten stålcylinder, i stället för att direkt graveras, en spetsmaskin kom till stånd 1809 o. s. v.
Någon stagnation i den industriella revolutionen kom alltså ganska säkert icke i fråga, och ingen tendens till en utveckling bakåt af Englands näringslif till ökad själftillräcklighet märktes, sådan som efter
- ↑ Hansard XXI 330.
