Sida:Kreuger Om angmaschiner.djvu/161

149

nyttjas termen Aa, hvaruti A föreställer ytan af en skofvel. Om nu härefter förstnämde eqvation $U=(1+{\frac {b}{a}})V$ förändras, så uppkommer ${\frac {n\pi \delta \,D}{60}}=(1+{\sqrt {\frac {\beta }{a}}}{\sqrt {\frac {B}{A}}})V$.

Häraf fås $D={\frac {60(1+{\sqrt {\frac {\beta }{a}}}{\sqrt {\frac {B}{A}}}){\frac {V}{n}}}{\pi \delta }}$.

Termen $D={\frac {60}{\pi \delta }}(1+{\sqrt {\frac {\beta }{a}}}{\sqrt {\frac {B}{A}}})$ är hvad uti tabellen blifvit kallad faktor till hjulets diameter, och hvars medelvärde är 30. Om denna term utmärkes med F, så fås eqvationen $D=F{\frac {V}{n}}$.

10:o Ur eqvationerna $V=M{\sqrt {\frac {hcp^{2}}{BD}}}$ och $D=F{\frac {V}{n}}$, hvaruti koëfficienterna M och F tagne till deras medelvärden 22 och 30, kunna sådane frågor besvaras, som hafva afseende på proportionerna af de hufvudsakligaste dimensioner, vid så väl maschiner som fartyg, då de äro konstruerade eller lika grundsatser som de Amerikanska. Sålunda erhålles, till exempel, $n=MF{\sqrt {\frac {hcp^{2}}{BD^{3}}}}$.

Häraf kan den slutsats dragas, att oaktadt det af de första tvenne eqvationerna synes