Sida:Kreuger Om angmaschiner.djvu/207

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
195

till hvarje kittel, den ena skall vara uti en serskildt låda, hvartill fartygs-befälhafvaren sjelf har nyckeln.[1]

Säkerhetsventilens last skall för högtryckningsmaschiner vara på en häfstång; men för lågtrycknings består lasten uti sjelfva ventilens tapp. Det är strängligen förbjudit att öfverlasta säkerhetsventilen. Dess last är i förhållande till dess diameter, och den stämpel som vid pannans besigtning blifvit slagen derå. Vid kitteln till en lågtrycknings maschin och med släta sidor, hvilka således icke blifvit stämplade, får lasten aldrig öfverstiga halfva atmosferiska tryckningen. Likaså är det förbjudit, att till säkerhetsventiler nyttja andra smältbara plåtar, än de som i anseende till sin smältbarhet motsvara kittelns stämpel, äfvensom att hindra deras smältning, medelst kallt vattens gjutande på dem.

Öfver de smältbara plåtarne skall inrättas en betäckning, som fredar dem ifrån yttre åkommor; men likväl så, att man alltid kan se deras stämpel. Uppå hvarje ångfartyg skall finnas smältbara plåtar i reserv.

På hvarje ångkittel bör anbringas en ångmätare, med qvicksilfver, noggrannt förfärdigad och graderad. Dessa ångmätare skola sorgfälligt aktas för alla åkommor, och en sådan skall å hvarje fartyg finnas i reserv.

  1. Dessa tvenne säkerhetsventiler äro äfven redan å våra nyaste ångfartyg antagne.