_ 48tf ^ Hvad af smaken jafvasj . � nej} Tala vej om* vintenis isar, Cyperna Tintrar ha dem ej. Kunde jag, på Nasos lyra, (Som kanske i f ordna dar) I en lycklig känslas yra. Slagen till ett qräde styra, Ofördckt af sängens far: r^ick jag, kring Permessens strilnder; Utan slraflf af rummets Gud, Plundra Floras blomsterskrud, Med ännu forlätna händer; Kanske då, till yngrcs harm, Skulle jag er Sångmös barra, Med en gillad blomma smycka; Kanske då en prisad krans, Henne lik, till fargors glans, På dess vackra panna trycka. Men jag har, (om jag det haft) Intet öfrigt af poetenj H varken Ijufhct, eller krafl. Ej en gång fåfängligheten; Hon, som senast öfverger Så \;il skalden som den lärde, Men med allt ert dubbla värde. Likväl aldrig fans hos Er. Klenast
