parentes: "Hr Olin, en snäll advokat med assessors karaktär men halt, vill ändtligen bli rådman i Stockholm." Både fru Olin och Stenborg hade sagt upp sina kontrakt, den senare under förevändning, att han skulle resa utrikes för att studera sin konst. Men konungen, som nogsamt fann, att det mera var fråga om konster än konst, lyckades öfvertala honom att förnya sitt kontrakt på fem år mot en till åtta tusen daler förhöjd lön jämte årlig recett och skriftligt löfte om en hederlig utkomst, när han efter nådigt tillstånd lämnade teatern. Fru Olin, som bland mycket annat tyckte, att hennes lön af nio tusen daler var rätt obetydlig i jämförelse med de franska dansösernas till både tolf och fjorton tusen daler, om icke mera, uppgående appointementer, fick densamma höjd till tolf tusen daler, hvaråt fru Augusti, efter hvad den allvetande Gjörwell påstår, skulle ha gjort fula, afundsjuka miner. Hon hade nämligen under fru Olins nästan årslånga bortovaro från scenen fått spela hennes roller.
I midten af maj uppträdde fru Olin ånyo i sin glansroll Galatea, hälsad af publiken med de lifligaste bifallsyttringar. Hon fick sig nu anförtrodt att kreera titelrollen i Racines tragedi "Athalie". Zibets bref på franska till konungen i juli sätter oss in i förhållandena: "Jag har tillsagt en hvar af de i "Athalie" och "Zayr" agerande Eders M:ts vilja, och jag hoppas, att, hvad fru Olin angår, denna anordning ej skall möta några svårigheter, ehuru jag nogsamt erinrar mig, hvilken mängd invändningar hon gjorde mot att låta engagera sig för annat än operan. Jag undvek emellertid att inlåta mig med
