Hoppa till innehållet

Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/134

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

130

henne i ett ordbyte, hvarvid hon skulle hafva tagit sig en hög ton, utan lät endast säga henne, hvilka roller Eders M:t bestämt för henne i de nya pjäserna och det genom någon, som nog skall förstå att öfvertala henne, och hvars egenkärlek är starkt intresserad af att göra det. Hon är tvifvelsutan allt för ömsint för att vilja tillfoga sin älskare den smärtan att neka uppträda i ett stycke, i hvilket han omöjligt kan underlåta att spela." Stenborgs sjukdom fördröjde emellertid dessa och andra teaterns arbeten, och först i januari 1776 kunde gifvas Zibets länge bebådade öfversättning eller, såsom han själf säger i företalet, "om man hellre så vill, imitation" af treaktsoperan "Aline, drottning uti Golconda". Den var uppsatt med stor prakt, och af personförteckningen ser man, att mer än etthundratjugufem personer medverkat. Musiken var af Uttini och de storartade baletterna af Gallodier. Fru Olin utförde titelrollen, Stenborg sjöng S:t Phars parti, fru Augusti var drottningens förtrogna och Nordén mandarinen Usbeck. Gallodier, paret Frossard samt fruarna Soligny och Dutillet dansade i alla tre akterna. I februari gafs en operabalett i en akt kallad "Adonis" i öfversättning af sekreteraren Flintberg, med musik af danske kompositören Kristian Walter och baletterna af Gallodier, där fru Olin var vackrare än någonsin såsom Venus och Stenborg en icke mindre smäktande Adonis. Om fru Augusti i Kärlekens roll skrifver Schering Rosenhane den 8 mars 1776 till sin syster, friherrinnan Jennings, sedan han med en förälskad hänförelse utbredt sig öfver det intryck sångerskans "charmer" gjort på honom: