Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/254

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

250

de Thorildska hexametrarna, hvilket denne, anspelande på Eriksbergsteaterns läge, kvitterade med att kalla Envallsson för "Träskets genius". Han dog 1806 fattig, blind och af den stora allmänheten förgäten.

Det ökade intresse, hvarmed publiken omfattade den Stenborgska teatern, framkallade snart behofvet af en större och mera förmånligt belägen lokal. Den erhölls i en ny uti bryggaränkan madam Nymans hus vid Munkbron inredd skådebana, först kallad "Nya svenska teatern" sedermera "Svenska komiska teatern" och i dagligt tal benämnd "Munkbroteatern". Den var byggd af slottsbyggmästaren Kirstein och inredd med hofintendenten Rehns biträde. Föreställningarna afslutades i Humlegården i juli och på Eriksberg den 25 oktober 1784, hvarefter den nya teatern den 29 i samma månad invigdes med Envallssons treaktsdram "Gustaf Eriksson i Dalarna". Musiken till sångerna var komponerad af Stenborg. För att höja teaterns anseende hade konungen för sin räkning låtit inreda såväl en större som äfven en mindre och griljerad loge, i hvilken de kungliga ofta bevistade föreställningarna. Äfven på invigningsdagen var konungen närvarande åtföljd af hertigarna, och då han inträdde i sin loge, blef han, såsom det den tiden brukades, mottagen med handklappningar. Gustaf III gynnade på allt sätt den nya teatern. Den fick biträde af åtskilliga bland Kungliga operans kör och kapell samt 1785 tillåtelse att spela äfven på söndagarna.

Bland Munkbroteaterns ytterst rikhaltiga repertoarAnm torde utom de redan nämnda pjäserna från