Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/278

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

274


Sid. 92.

År 1773 den 2 februari lät konungen genom Musikaliska akademiens dåvarande preses, excellensen grefve Düben, gifva akademien tillkänna, "att Svenska operan dädanefter komme att uppföras i Musikaliska akademiens namn; såsom hvilket icke allenast vore flerstädes utrikes brukligt, utan ock tjänte att gifva inrättningen af Operan mera anseende, samt betoge de fördomar allmänheten kunde hysa emot dem, som vid slika teatraliska öfningar sig bruka låta".

Sid. 93.

Planritningen af Bollhusteatern visar salongen delad i två delar, den nedre utmärker första raden med kungliga logen och balcon noble, den öfre andra raden. Längst till vänster leder en utbyggd trappa upp till den kungliga logen. I den stora utbyggningen åt slottssidan är längst till vänster uppgången till tredje raden, därefter två uppgångar till första raden med en trappa emellan dem till andra raden. Längst till höger synes ingången till scenen med rum till höger och vänster, som troligen tjänat till klädloger. Från första radens korridorer kom man ner till balcon noble genom tvenne trappor å ömse sidor om hoflogen. Åt gårdssidan fanns äfven en med en stor spisel försedd utbyggnad, som äfven torde begagnats till klädrum.

Sid. 104.

"Paniers" voro kjolar af tjockt tyg, som höllos styfva genom att spännas öfver ställningar af hvalfiskben.

Sid. 104.

I Paris funnos vid Operainstitutionens tillkomst 1671 inga dansöser. Abbé de Laporte berättar, att m:lles de la Fontaine och Subligny, två mycket vackra dansöser, voro de första damer, som dansade på "Académie royale de musique". Förut utfördes kvinnorollerna,