178
operan ”Califen i Bagdad” kalladt ”Zelindas kröning”, som dansades närmare sjuttio gånger. Etthundratjugu gånger uppfördes mellan åren 1796–1844 hans enaktspantomim ”En komisk balett”, där han äfven själf i sin krafts dagar excellerade med sin utmärkta danskonst. Men han var icke blott en förträfflig dansör och balettmästare, han var också en bland de bästa komiska skådespelare Sverige ägt, och kunde glädja sig åt ett afgjordt gunstlingsskap hos publiken, hvartill icke litet bidrog hans af naturen alldeles ovanligt trefliga och jovialiska utseende. Roligast var han, då han spelade tölpar och enfaldiga, dumma personer såsom betjänten Jabal i ”Juden” och Niklas i ”Tanddoktorn”,[1] där han och Hjortsberg liksom i ”Herr Des Chalumeaux” framkallade högtider af skratt. Crispin i ”Den föregifna skatten” och Zozo i ”Gubben i bergsbygden” hörde också till hans mest uppskattade figurer. Från hans glansperiod ha vi en intressant beskrifning om honom i Gjörwells bref 1799 till sin vän stadsnotarien Hummel i Göteborg, däri han redogör för uppförandet af Grétrys operett ”Den talande taflan”.[2] Sedan han omtalat Du Puys debut såsom Pierrot, fortsätter han: ”Hans Herre var Hr Delan, en annan Mästare uti sin genre. Han är Acteur, Danseur, Compositeur des Ballets, aldeles skapad för den comiske både Actionen och Dansen. Han är född härstädes, men af Fransyska Föräldrar, talar således utan Svårighet Svenska. Han var vid detta tilfälle klädd aldeles,
