Sida:Personne Svenska teatern 3.djvu/58

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

52

då stärbhuset saknade tillgångar att inköpa en graf, nedbäddades Mozarts lik på den allmänna kyrkogården. Man vet således icke säkert platsen, där han ligger begrafven. På torget i Salzburg är dock hans staty rest, och hans minne lefver i hans odödliga toner.

Beethoven förklarade "Trollflöjten" vara Mozarts förnämsta arbete, och Richard Wagner skrifver: "Tyskarna ha icke tillräckligt uppskattat Mozarts 'Trollflöjten'. Ända tills denna opera komponerades, hade en äkta tysk opera icke funnits, men med detta verk blef den skapad."

I Berlin blef "Trollflöjten" uppförd först två och ett halft år efter premiären i Wien och vann då en stor triumf öfver den dittills allenahärskande italienska operan. Ingen af de bägge dåvarande Berlintidningarna omnämner dock med ett ord operans framgång. Rätt lustigt är ett omdöme af Goethes moder, "frau Rat", då operan gifvits i Frankfurt. Hon skref till sonen: "Ett tapto blåst af våra frankfurtare är för mig en ljufligare musik än den skönaste opera af Morzard."

Julius Cornet berättar om tillkomsten af "Trollflöjtens" libretto i sin 1849 utgifna bok om tyska operan, att Schikaneder icke är den verklige författaren utan en från Halle relegerad student vid namn Gieseke, som redan förut författat flera feerier och sedan blef korist vid Schikaneders kringresande teatertrupp. Ämnet hade han tagit ur Wielands "Lulu" och däri inflätat åtskilliga af frimureriets ceremonier, hvilken orden han sedan gammalt tillhörde. En vacker dag försvann han, utan att någon visste, hvart