Sida:Personne Svenska teatern 3.djvu/73

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
67

rdr 12 sk. specie eller 333,333 rdr riksmynt årligen, och att skådespelarpersonalen uppmuntrades genom frikostiga löner, genom särskilda belöningar för nit i tjänsten och genom understöd till utländska konststudier. Rikets ständer anvisade vid 1809 års riksdag till Operett-teaterns underhåll 8,315 rdr på Kongl. Maj:ts hofhållningssumma, hvilket belopp Karl XIII sedermera ökade med 3,000 rdr, 4,500 rdr uppfördes på riksstaten för samma ändamål, och 6,237 rdr voro sedan äldre tider på hofstaten anslagna till hofkapellets aflöningar. Det årliga anslaget till Dramatiska teatern utgjordes af räntan på Gustaf III:s donerade kapital, 2,200 rdr, det af samme konung anvisade belopp till hyra för kungliga logen, 440 rdr, och den af Gustaf IV Adolf beviljade tillökningen i dagkostnaden, 960 rdr. Operett-teatern hade således ett understöd af 22,052 rdr bko årligen och Dramatiska teatern 3,600 rdr bko. Dessutom anslog 1809 års riksdag för bägge teatrarnas behof tvåhundra famnar ved årligen. Med sådana småsummor kommer en kunglig teater icke långt. Dessutom utgjorde den Edelcrantzska balansen, som då ännu icke blifvit utredd, ett väsentligt hinder för den lyriska scenens uppsving. Skjöldebrand föreslog därföre, att Operett-teatern måtte upphöra och en ny inrättning bildas, skild från all ekonomisk gemenskap med den förra. Kungliga teatern skulle bestå af tvenne afdelningar, Operan och Dramatiska teatern, bägge stående under en och samma öfverstyrelse, men med hvar sin understyrelse. På Operan skulle ges endast operor och mindre sångpjäser och på Dramatiska teatern endast