92
hon alla litterära och politiska personligheter, dock icke fruntimmer, i en oafbruten rad af festligheter alldeles som hemma hos sig på Coppet. Oelenschläger berättar från sin vistelse därstädes: ”I Fru Staëls Huus var der evig Lystighed, om just ikke Glæde. Hver Dag næsten var der prægtige Dinéer og om Aftenen Soupéer. Jeg har ikke kjendt et Huus, hvor det gik saa flot til. Hun fandt sig vel ved Bordenden; det var det Katheder hvor hun holdt Forelæsninger og udgav sine politiske og æstetiske Forordninger for en Skare udmærkede Mænd, som — om de end ikke altid taug og samtykkede, dog i det minste taug og tyggede.” Det var under en af hennes middagar vid Gustaf Adolfs torg som ärkebiskop Lindblom fattade sitt glas och, i det han ville underrätta värdinnan om sin afsikt att dricka henne till eller, som man den tiden brukade säga, trycka henne i ett glas, begagnade denna något väl mycket ordagranna öfversättning, som sedermera anekdotvis löpte kring i hufvudstadens sällskapskretsar: ”Madame, ju vous presse dans un verre de vin!”
Hon ställde äfven till intressanta deklamationssoaréer, där hon reciterade hjältinnerollerna i Racines och Voltaires tragedier, i det hon lät förstå, att hon var elev af Talma, som stundom tillbringade en del af sina sommarferier hos henne på Coppet, eller också läste hon upp utdrag ur sina egna arbeten. Excellensen Jakob de la Gardie, som åhört en dylik uppläsning, skrifver i sin dagbok den 16 oktober 1812: ”Fru Staël gjorde i afton lecture af det arbete, som kejsar Napoleon lät hacka och bränna i Paris … De tvenne kapitel hon läste öfver la
