Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/259

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
253

anmärkningar och tillägg.

Genom ett beklagligt förbiseende vid genomläsandet af professor Nybloms redogörelse för omändringarna i operasalongen 1815 i hans ”Minne af öfverintendenten friherre C. Fr. Adelcrantz” (Sv. akad. handl. 1890) har jag i del III sid. 135 af dessa anteckningar omtalat tillbakadragandet af scenens gränslinje såsom inträffande samtidigt med öfriga förändringar. Detta ägde emellertid rum långt senare, hvilket ju också tydligt framgår af de afbildade samtida planritningarna.


Sid. 36.

Dahlgrens uppgift i hans förträffliga Anteckningar om Stockholms teatrar, att Lars Hjortsberg var frånvarande under spelåret 1832—33 är icke med verkliga förhållandet öfverensstämmande, hvilket framgår af redogörelsen för spellistan, ehuru han visserligen ämnade afgå. Redan på våren skref han till Beskow och begärde sitt afsked, emedan en sorglig tilldragelse inom familjen gjorde honom ”alldeles oförmögen att framträda för allmänheten”. Det var sonen Karls oregelbundheter, som i augusti slutade med konkurs. Efter en tid lugnade han sig emellertid och återuppträdde redan i oktober. — För öfrigt var Karl Hjortsberg icke den den ende aktören, som den tiden gjorde konkurs. Lars Kinmanson, J. P. Håkansson, herr och fru Bock, Malmström m. fl. kullbytterade samtidigt, för att icke tala om Georg Dahlqvist med 52,000 rdr rgs i tillgångar och 50,000 i skuld. Ja, till och med ”ett yngre vid Kungliga