Sida:SOU 1940 12.djvu/205

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
203

utbildats under en lång historisk utveckling. I servitutets natur anses sålunda ligga att servitut principiellt gäller för all framtid eller så länge som behovet av och de naturliga förutsättningarna för det genom servitutet upprättade sambandet mellan härskande och tjänande fastighet kvarstå. Något hinder möter emellertid icke att genom uttrycklig bestämmelse i servitutsavtal inskränka dess giltighet till viss tid eller att göra servitutets bestånd beroende av villkor. Beträffande de i förevarande lag behandlade servituten fyller servitutsändamålet såsom sådant i stort sett samma funktion som vid realservituten den härskande fastigheten. Det måste därför anses ligga i detta servitutsförhållandes natur att, om annat ej uttryckligen avtalats, servitutet skall bestå så länge som servitutsändamålet behöver och kan tillgodoses genom detsamma. Något stadgande har därför icke upptagits i lagen om att avtal angående servitut för bildande av fritidsområde skall anses ingånget för all framtid, såvida ej viss giltighetstid avtalats. Å andra sidan torde man kunna antaga, att servitutsavtal enligt denna lag förhållandevis oftare än avtal om realservitut skola ingås för viss begränsad tid och framför allt att de skola så gott som regelmässigt göras beroende av villkor. Härtill har hänsyn tagits genom införande i lagen av vissa särskilda bestämmelser.

De stadganden, som genom föreskriften i förevarande paragraf av nya lagen bli tillämpliga å personalservituten, äro att finna icke blott i 1907 års lag om servitut utan också i en mångfald andra lagar och förordningar. Om de viktigaste av dessa skall här i korthet erinras.

Enligt 1 § i 1907 års servitutslag, i fortsättningen benämnd servitutslagen, må till säkerhet för beståndet av servitut meddelas inteckning under de villkor och i den ordning särskilt är stadgat. De bestämmelser, vartill här hänvisas, återfinnas i inteckningsförordningen. Den viktigaste förutsättningen för inteckning av servitut är att servitutet blivit skriftligen upplåtet. Inteckningsförordningen innehåller också bestämmelser angående postposition, relaxation och dödning av inteckning för servitut samt om den företrädesrätt sökt eller beviljad inteckning medför m. m. Dessa bestämmelser bli alltså i tillämpliga delar gällande även för personalservituten. Här må dock erinras om det särskilda villkor, som enligt den av utredningen föreslagna ändringen i 55 § inteckningsförordningen stadgats för beviljande av inteckning till säkerhet för personalservitut, vilket upplåtits till fastighet, vari upplåtarens make har giftorätt.

Jämlikt 3 § servitutslagen skall vad i 1 kap. 3–6 §§ lagen om nyttjanderätt till fast egendom är stadgat i fråga om nyttjanderätt äga motsvarande tillämpning beträffande servitut. 1 kap. 3 § nyttjanderättslagen innehåller regler angående nyttjanderätts bestånd i händelse av frivillig överlåtelse, exekutiv försäljning eller återköp enligt lagen om återköpsrätt av fastighet, vartill nyttjanderätt upplåtits. Samma kapitels 4–6 §§ upptaga bestämmelsen om skadeståndsrätt i vissa fall för nyttjanderättshavare, som går nyttjanderätten förlustig, då fastighet överlåtits eller exekutivt försålts, om företrädesrätt mellan icke intecknade nyttjanderätter, som upplåtits till samma