Sida:SOU 1940 12.djvu/207

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
205

domstol med tillämpning av dessa stadganden förklarar ett personalservitut förfallet måste emellertid mycket sällan komma att inträffa. Förutsättningen härför är nämligen att servitutet blivit fullständigt onyttigt, icke endast att dess betydelse förringats, samt att onyttigheten är stadigvarande och icke endast tillfällig. Oftare kan det däremot tänkas förekomma att till följd av ändrade förhållanden fördelen av servitutet kommer att stå i missförhållande till tungan av den inskränkning, som därigenom göres i den tjänande fastighetens ägares handlingsfrihet. I allmänhet lärer det dock bli fråga endast om partiell avlösning av personalservitut.

I mål om avlösning av servitut prövar domstolen endast, huruvida avlösning av servitut må vara påkallad. Bestämmandet av lösesumman, i händelse överenskommelse därom icke kan träffas, sker genom skiljemän enligt samma regler, som i 3 § av den nya lagen givits angående bestämmande av löseskilling vid inlösen av personalservitut. Såväl i mål om avlösning av servitut som i mål, vari yrkats att servitut skall förklaras förfallet, åligger det käranden att gälda motpartens rättegångskostnader i första domstolen (servitutslagens 7 § jämförd med 5 §).

Bestämmelserna i 7 § servitutslagen om rätt att få servitut avlyftat skola enligt 8 § samma lag lända till efterrättelse, ändå att vid servitutsupplåtelsen annat förbehåll skett.

Härovan icke särskilt omnämnda stadganden i servitutslagen avse icke servitut i allmänhet utan vissa slags servitut och bli därför icke tillämpliga å personalservituten.

Bestämmelser, som gälla servitut i allmänhet och som alltså, där ej annat uttryckligen stadgas, bli tillämpliga å personalservituten, finnas i ett flertal lagar och förordningar utöver de härovan anmärkta. Någon redogörelse för dessa bestämmelser synes emellertid icke i detta sammanhang påkallad.

2 §.

Beträffande servitutsavtals form finnes ingen föreskrift i servitutslagen. Realservitut kunna således upplåtas även genom muntligt avtal. Så gott som undantagslöst slutas dock avtalen i skriftlig form. Endast skriftligen upplåtna servitut kunna intecknas. Det kunde med hänsyn härtill måhända synas onödigt att för avtal om personalservitut föreskriva, att de skola ingås skriftligen. Emellertid finnes det många skäl som tala för att uppställa ett ovillkorligt krav på skriftlig form. Avtal om personalservitut kunna komma att gälla för obegränsad tid, och i de flesta fall komma avtalen att avse en mängd olikartade inskränkningar i den tjänande fastighetens ägares handlingsfrihet, inskränkningar vilka ha en mycket långt gående räckvidd. Avtalen komma därjämte att innehålla villkor och föreskrifter, vilkas iakttagande kommer att bli av den största vikt för såväl fastighetsägaren som servitutshavaren. På grund härav ha i denna paragraf intagits bestämmelser, icke blott om att avtalen angående personalservitut skola upprättas skriftligen, utan också därom, att i avhandlingen skola upptagas samtliga villkor som betingats