Sida:SOU 1940 12.djvu/71

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
69

exempelvis skogsbeståndet på dessa i allmänhet blir betydligt äldre än som skulle betingats av driftsekonomiska skäl. Sålunda har i Köpenhamns omgivningar utlagts ett särskilt distrikt eller revir (Jægersborg Dyrehave, Jægersborg Hegn m. fl.), som kallas "Lystskovdistriktet", under det att i andra distrikt uttagits vissa avdelningar eller mindre skogar, vilka betecknats såsom "Lystskovsafdelinger". Någon principiell skillnad i fråga om allmänhetens tillträde till lystskove och andra skogar upprätthålles icke, utan för båda slagen gälla de ovan refererade reglerna. Direktoratet for Statsskovbruget har utfärdat särskilda föreskrifter angående tältning (Lejrslagning) i statsskogarna. Enligt dessa givas tillstånd till camping i allmänhet endast å särskilda för ändamålet anvisade platser och till innehavare av "Lejrpas", som utställts av organisation, auktoriserad av Danmarks Naturfredningsforening. När tillåtelse lämnas, har den, som står i ansvar för lägret, att till skogsbetjäningen avlämna ett kontrollkort med upplysning om organisationens namn och eventuell avdelning av densamma, den ansvarige ledarens namn, deltagarnas antal och tidpunkten för lägrets brytande. Detaljerade föreskrifter äro meddelade angående grävning, tillgång till bränsle (sådant anvisas understundom utan ersättning från skogen), uppgörande av eld, om förfarandet med avfall, om inrättandet av avträden och om lägerplatsers iordningställande vid avfärden. Emellertid finnas också i vissa av statens skogar, som äro belägna vid havet, fasta lägerplatser, där campande mot en mindre avgift kunna få slå upp sina tält för en eller flera nätter och där skogsförvaltningen för de medel, som inflyta genom avgifterna, företagit vissa anstalter för anordnande av avträden, för färskvattenförsörjningen, för etablerande av telefonförbindelse m. m.

Ett särskilt omnämnande förtjänar det pågående arbetet på att få till stånd ett system av "grønne Omraader" i Köpenhamns omgivningar innefattande en ring av naturområden på omkring 7 km avstånd från staden och en annan ring på omkring 15 km avstånd, förbundna med varandra och med den inre staden medelst parkanläggningar. Genomförandet härav har man tänkt sig skola ske på det sätt, att en sådan allmän plan, som avses i det ovan anmärkta tillägget till naturfredningslagen, utarbetas och godkännes av överfredningsnämnden. Detta tryggar visserligen icke i och för sig områdenas bevarande, men medför att markägarna ej få utan överfredningsnämndens tillstånd förändra deras karaktär och sättet för deras utnyttjande samt att, därest tillstånd vägras, frågan om områdenas bevarande för framtiden kommer att avgöras såsom ett vanligt naturfredningsärende enligt de allmänna bestämmelserna i naturfredningslagen. Planens genomförande kommer säkerligen att möta åtskilliga svårigheter framför allt av ekonomisk art, men intresset för densamma uppgives vara mycket stort icke blott i Köpenhamn utan också i de många kringliggande kommuner, som beröras därav.


Norge.

I Norge har allmänheten i stort sett samma fri- och rättigheter i avseende å färdsel och vistelse å annans mark, badning vid annans strand m. m. som