Sida:SOU 1940 12.djvu/88

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
86

begångna förseelser däremot, få en avsevärd psykologisk verkan och utgöra ett effektivt stöd för upplysningsverksamheten. Enligt utredningens uppfattning böra därför åtgärder vidtagas för att få till stånd en dylik lagstiftning. Det synes önskvärt — icke minst ur friluftslivets synpunkt — att i samband därmed undersökas möjligheterna att åstadkomma skydd för markernas blomsterflora i städernas omgivningar.

Då utredningen ansett sig under hänvisning till inskränkningen av dess uppdrag kunna underlåta att i detta sammanhang framlägga förslag till reglering av allemansrätten och till åtgärder, syftande till att åstadkomma ett mera hänsynsfullt uppträdande av friluftsfolket i markerna, har detta sin grund däri, att det enligt utredningens mening icke förefinnes något oskiljaktigt samband mellan dessa båda ting och frågan om tillhandahållandet av erforderliga markområden för den icke jordägande befolkningens friluftsliv. Till stöd för denna uppfattning må anföras följande. Det har icke från något håll på allvar ens ifrågasatts, att en reglering av allemansrätten skulle kunna ges en sådan utformning, att den med rubbning av bestående rättsförhållanden utvidgade den rätt, som nu enligt allmänna rättsgrundsatser tillkommer allmänheten att färdas över eller att uppehålla sig å annans mark. En eventuell reglering skulle därför, även om den får tänkas förbunden med i viss omfattning förstärkt skydd mot oberättigade hinder mot dess faktiska utövning, icke medföra någon minskning i behovet av särskilda markområden avsedda för allmänhetens friluftsliv. Det måste vidare med hänsyn till allemansrättens stora värde ur allmänna sociala synpunkter anses uteslutet att genom en nyreglering göra några väsentliga inskränkningar av densamma. En eventuell reglering av allemansrätten kan därför väntas endast i jämförelsevis ringa man undanröja de ovan påtalade olägenheterna för jordägarna och knappast alls stegra behovet av att inrätta särskilda fritidsområden för allmänheten. På de förut diskuterade åtgärderna för att få till stånd ett mera hänsynsfullt uppträdande i markerna från friluftsfolkets sida måste läggas likartade synpunkter. Även om genom desamma skulle kunna uppnås en viss avspänning i motsatsförhållandet mellan jordägare och friluftsfolk, vore det säkerligen alltför optimistiskt att räkna med att därigenom kunna i tillräcklig omfattning avlägsna de olägenheter för jordägarna, som alltid måste vara förbundna med en relativt stor tillströmning av människor.

Redan under denna frågas riksdagsbehandling fästes uppmärksamheten därpå, att inrättandet av särskilda fritidsreservat för allmänhetens friluftsliv genom statens och kommunernas försorg skulle vara ägnat att undanröja de mest påtagliga olägenheterna för markägarna av friluftslivets ökade utbredning. Riktigheten härav kan enligt utredningens mening icke betvivlas. Därest dylika fritidsreservat tillskapades i tillräckligt stor utsträckning samt genom förbättrade kommunikationer, där så av förhållandena påkallas, och genom särskilda anordningar på desamma till allmänhetens trevnad gjordes lättillgängliga och tilldragande, skulle säkerligen en betydande avlastning ske i fråga om besöksfrekvensen på övriga marker i tätbygdernas närhet. Man