4 KAP.
Enligt SL 4: 1 första stycket ådömes i regel ett gemensamt straff, då någon skall dömas för flera brott. Avsättning och suspension äro emellertid undantagna från paragrafens tillämpningsområde genom stadgandet i dess andra stycke, vilket beträffande dessa straffarter hänvisar till vad i SL 4: 7 är stadgat. Enligt stadgandet i sistnämnda lagrum skall dock gemensamt straff i viss utsträckning tillämpas även vid ådömande av avsättning eller suspension för flera brott.
Genom den förändrade innebörd de särskilda ämbetsstraffen enligt 2: 15 och 16 i förslaget erhållit kommer regeln om gemensamt straff att i vidgad omfattning passa för dem. Kommittén föreslår därför, att den allmänna regeln om gemensamt straff i SL 4: 1 göres tillämplig på avsättning och suspension genom upphävande av paragrafens andra stycke. Visserligen är det alltjämt nödvändigt att i 7 § ge vissa särbestämmelser beträffande ämbetsstraffen, men någon erinran härom i 1 § synes ej påkallad. Kommittén återkommer till frågan vid 7 §.
I denna paragraf, som innehåller bestämmelser rörande maximum och minimum för gemensamt straff vid sammanträffande av brott, föreslår kommittén sakliga ändringar i tre hänseenden. Enligt gällande lag kan avvikelse ske från de för brotten stadgade straffsatserna genom att straffet i den svåraste tillämpliga straffarten höjes; däremot kan gemensamt straff icke i något fall utmätas i en straffart, som icke stadgas i någon av straffsatserna. Kommittén föreslår nu, att straffarbete i visst fall skall kunna ådömas såsom gemensamt straff för flera brott som icke äro belagda med högre straff än fängelse. Vidare föreslår kommittén, att straffet skall kunna höjas på sätt i paragrafen sägs ej blott i den svåraste tillämpliga straffarten utan i varje straffart som ligger mellan minimum och maximum i det gemensamma straffets skala. Slutligen föreslås införande av ett maximum för suspension som gemensamt straff.
I samband med dessa sakliga ändringar har en formell omredigering vidtagits.
Paragrafen skall enligt förslaget uppdelas i två stycken, av vilka det första innehåller huvudregeln. Enligt denna må gemensamt straff icke understiga något av de för brotten stadgade lägsta straffen eller överskrida de för brotten utsatta högsta straffen sammanlagda med varandra. Detta överensstämmer med gällande lag. Däremot borttages enligt förslaget de nuvarande föreskrifterna, att gemensamt straff bestämmes med tillämpning av de för brotten i lag stadgade straffsatserna och att höjning må ske allenast i den svåraste tillämpliga straffsatsen. Anledning synes nämligen saknas att tillämpa
