maximistraff för majestätsbrott mot Konungen eller regenten stadgas enligt förslaget alltjämt straffarbete på livstid. För majestätsbrott, varigenom någon av de i paragrafen nämnda personerna berövas livet, stadgas endast detta straff. I olikhet mot vad fallet är enligt SL 9: 4 förutsättes härvid, att den dödliga utgången är täckt av uppsåt. Lägsta straff för de lindrigaste fallen av majestätsbrott har bestämts till det allmänna minimum för straffarbete, två månader, i stället för som i SL 9: 3 straffarbete i sex månader. En och samma gärning kan ådraga ansvar såväl för majestätsbrott som för uppror enligt 9: 1 eller högförräderi enligt 8: 1. Enligt 3 § bestraffas under beteckningen majestätsmissfirmelse smädliga yttranden i tal eller skrift eller missfirmlig gärning mot Konungen eller annan medlem av konungahuset. Paragrafen motsvarar SL 9: 5, varest såsom majestätsbrott bestraffas sådan gärning mot Konungen, drottning, änkedrottning, tronföljare eller annan medlem av konungahuset. Under smädelse ingår även förtal. Jämväl hotelse, som är av kränkande beskaffenhet, faller under denna paragraf. De i SL 9: 5 uppställda skilda straffskalorna för olika fall ha utbytts mot en för hela paragrafen gemensam straffskala. I stället för ett minimum av fem dagsböter har därvid satts det allmänna bötesminimum, en dagsbot. Maximum åter har bestämts till fängelse i två år, vilket jämväl enligt SL 9: 5 är det högsta straff som kan förekomma.
4 § motsvarar SL 9: 8, vari stadgas straff för den som förbryter sig med smädligt yttrande i tal eller skrift eller med hotelse eller annan missfirmlig gärning mot riksstyrelse, som för regeringen i Konungens ställe, eller mot rikets ständer eller deras avdelningar eller utskott. I förslaget har beskrivningen av själva handlingen i 4 § gjorts lika med den som finnes i 3 §. Såsom objekt för brottet har upptagits riksstyrelse, riksdagen eller avdelning eller utskott inom riksdagen. Såtillvida överensstämmer förslaget i sak med SL 9: 8. Bland objekten har emellertid vidare i 4 § upptagits Konungens statsråd. Härmed avses statsrådet såsom institution, ministären Det har ansetts önskvärt, att statsrådet med den ledande ställning i statsskicket det genom den politiska utvecklingen kommit att intaga, skall åtnjuta samma skydd i förevarande avseende som riksdagen och dess utskott. Ett motstycke till förevarande bestämmelse har kommittén upptagit i 10: 3, i vilket lagrum stadgas straff, ehuru efter en något mildare skala, för enahanda gärningar mot myndighet eller annat organ som äger besluta i allmänna angelägenheter. Lika litet som sistnämnda bestämmelser kommer den nu förevarande att hindra saklig kritik. I)en politiska arten av statsrådets uppgifter medför, att även en skarp kritik av dettas verksamhet bör vara tillåten, men det allmänna bör icke för den skull ställa sig maktlöst mot en agitation, som arbetar med rena smädelser och hotelser. För vårt statsskick är det av betydelse ej blott att fri kritikrätt finnes utan även att den utövas på ett lojalt sätt. Straffet har bestämts lika med straffet i SL 9: 8 med den avvikelsen att där stadgat minimum av fem dagsböter utbytts mot det allmänna bötesminimum. Som brottsbeteckning föreslår kommittén statsmissfirmelse.
