frågan, när det gäller en förgripelse mot ämbetsman enligt 4 §. Där har kommittén ansett sig böra genom uttrycklig föreskrift i lagtexten göra straffbarheten beroende av att den gärning som medfört lidande, skada eller annan olägenhet eller inneburit hot därom skall ha företagits otillbörligen. Kommittén återkommer vid sistnämnda paragraf till frågan.
Straffskydd tillkommer enligt förslaget den som är underkastad ämbetsansvar eller enligt Konungens förordnande skall åtnjuta samma skydd som ämbetsman. Såvitt angår hämnd, skyddas jämväl den som tidigare innehaft ämbete eller annan här avsedd syssla. Vilka som äro underkastade ämbetsansvar framgår av 25: 12 i förslaget. Ämbetsskydd tillkommer ej blott dem som enligt första stycket i sistnämnda paragraf äro ämbetsmän eller likställda med ämbetsmän i fråga om ansvar, utan jämväl ledamöter av beslutande statliga eller kommunala församlingar, vilka enligt andra stycket i samma paragraf endast i mycket begränsad omfattning äro underkastade ämbetsansvar. I den män Konungen jämlikt 25: 12 tredje stycket förordnat om ämbetsansvar skall också ämbetsskydd gälla. Såsom vid rubriken till 10 kap. framhållits, räknar emellertid kommittén med att kungliga förordnanden om ämbetsansvar skola meddelas endast i mycket begränsad omfattning. I 10: 1 andra stycket i förslaget öppnas därför möjlighet för Konungen att förordna om ämbetsskydd för sådana som icke äro underkastade ämbetsansvar. Förordnande om ämbetsskydd erfordras icke för dem som av vederbörlig myndighet förordnats att utöva allmän tjänst eller allmänt tjänsteärende, varmed följer ämbetsansvar, exempelvis av länsstyrelse förordnats att utöva polisverksamhet (polisreglementet 21 §; de få i och med det även ämbetsskydd. Då förslaget icke upptager någon motsvarighet till vad i SL 10: 5 stadgas om den som är kallad att vid offentlig förrättning tillhandagå, får däremot frågan om behovet av ämbetsskydd för dem som kallas att biträda vid tjänsteutövning särskilt prövas, t. ex. i samband med de särskilda författningarna om sådana biträden. Enligt kungl. kungörelsen den 28 mars 1914 angående åliggande för järnvägspersonal att sörja för upprätthållande av ordning och säkerhet inom järnvägsområde åtnjuter järnvägspersonal vid fullgörande av ifrågavarande åliggande det skydd som är stadgat i SL 10: 5. Enligt förslaget föreligger ämbetsansvar för den som vid statlig, kommunal eller av Konungen godkänd eller särskilt tillåten inrättning förestår verksamhet för allmän samfärdsel eller är satt att deltaga i driften av samfärdseln. Sådan personal får följaktligen ämbetsskydd redan på den grund att den har ämbetsansvar. I den mån skydd för annan trafikpersonal erfordras, kan kungligt förordnande därom enligt 10: 1 andra stycket i förslaget meddelas. Ämbetsskydd torde i första hand böra tillkomma sådan personal som har att i förhållande till allmänheten sörja för upprätthållande av ordning och säkerhet. Måhända kan ämbetsskydd även vara påkallat inom företag med allmännyttigt ändamål för befattningshavare, som icke upprätthålla ordning och säkerhet men som löpa särskild risk för övergrepp från allmänhetens sida. exempelvis droskchaufförer, eller beträffande vilka det är av särskild vikt att de icke störas i sin verksamhet, exempelvis jourhavande befattningshavare vid kraftverk.
