Hoppa till innehållet

Sida:SOU 1944 69.djvu/176

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
174
Våld å ämbetsman.
10: 1

Straffet för våld å ämbetsman är enligt förslaget straffarbete i högst fyra år eller fängelse eller, om brottet är ringa, böter. I gällande lag lir, såvitt angår högre befattningshavare, straffet i SL 10: 1 bestämt till straffarbete i högst fyra år med möjlighet att vid synnerligen mildrande omständigheter döma till fängelse i högst ett år eller böter, dock ej under tio dagsböter. För lägre befattningshavare stadgas i SL 10: 15 straffarbete i högst två år eller fängelse i högst sex månader eller, där omständigheterna äro synnerligen mildrande, böter. I förslaget har uppdelningen på olika stränga straffbestämmelser alltefter den angripnes högre eller lägre grad fått falla. Tydligen kan emellertid tjänsteställningen ofta förtjäna att beaktas vid straffmätningen. Försvårande är, om våldet uppenbart står i samband med en tjänsteutövning som endast ankommer på högre ämbetsmän eller eljest bör åtnjuta särskild helgd, exempelvis om någon vid rättegångsförhandling våldför domaren. Beaktande vid straffmätningen förtjänar även den omständigheten, om den angripne löpte särskild risk för övergrepp från allmänhetens sida, såsom exempelvis en patrullerande polisman. Även våldets beskaffenhet är att beakta. Såvitt å gärningen enligt SL 14 eller 15 kap. eller annat särskilt stadgande kan följa straffarbete, skall emellertid straffet utmätas med tillämpning av det stadgandet jämte 10: 1 i förslaget samt SL 4: 1 och 2. Att våldet i och för sig är mycket grovt vinner därför beaktande främst genom tillämpning av SL 14 eller 15 kap. För sådana fall skulle i 10: 1 icke erfordras högre straffmaximum än två års straffarbete. Att maximum satts till fyra år beror på att i sådana fall som det förut nämnda att misshandla en domare i ämbetsutövning kräves ett allvarligt straff, även om ingen svårare kroppsskada följt av misshandeln.

Vidkommande konkurrens mellan 10: 1 och lagrum i 14 eller 15 kap. gäller, såsom nyss nämnts, att båda lagrummen jämte 4 kap. skola tillämpas, när straffskalan i det allmänna lagrummet innehåller straffarbete. Denna konkurrensfråga har i förslaget lösts genom uttryckligt stadgande i 10: 1. Av stadgandet framgår, att 10: 1 skall tillämpas jämte den allmänna straffbestämmelsen hur grovt våldet än är, alltså även vid mord. Kan åter straffet enligt den allmänna bestämmelsen icke bliva högre än fängelse eller böter, skall den bestämmelsen icke tillämpas utan allenast 10: 1 användas.


2 §.

Enligt SL 10: 6 skall den som vid offentlig förrättning gör våldsamt motstånd utan att förrättningsman våldföres straffas med fängelse i högst sex månader eller böter.

Thyrén (IX 3 §) föreslår en allmän straffbestämmelse om den som, annorledes än genom våld å person eller hot därmed, söker tvinga eller hindra allmänt organ i utövningen av dess verksamhet. Detta stadgande skall enligt Thyrén (IX s. 212 nederst) i sig innesluta SL 10: 6 ävensom vad SL 10: 23 innehåller om att vägra inträde (IX s. 211 nederst). Därjämte omfattar det allt annat tvång eller hinder som sker på annat sätt än genom våld å person eller hot därmed (IX s. 213 överst) utan annan begränsning än i fråga om syftet, som skall gå ut på att tvinga eller hindra (IX s. 216 överst).