Straffet för sabotage är enligt 1 Q sabotagelagen straffarbete i högst tio år eller på livstid. Äro omständigheterna synnerligen mildrande, må dömas till fängelse. Som de föreslagna bestämmelserna om sabotage i viss utsträckning omfatta gärningar av mindre svårartad beskaffenhet än de enligt sabotagelagen bestraffade och bestämmelserna därtill i motsats till sabotagelagen äro avsedda att tillämpas även under lugna förhållanden, bör straffsatsen för normalfall vara avsevärt lägre än sabotagelagens. Kommittén föreslår, att straffet för sådant fall sättes till straffarbete i högst fyra år eller fängelse. För grovt sabotage föreslår kommittén straffarbete från och med två till och med tio år eller på livstid.
Såsom torde framgå av kapitlets uppställning och straffsatserna för de olika brotten, är förevarande paragraf subsidiär i förhållande till de föregående. Sabotage är subsidiärt också i förhållande till det i 8: 2 behandlade krigsförräderiet. Om utförande av ett och samma brott, vilket i och för sig rymmes både under förevarande paragraf och under 8: 2, försiggår till en del under tid då sistnämnda lagrum är tillämpligt och till återstående del under annan tid, bliva båda paragraferna att tillämpa; 4 kap. SL skall emellertid naturligtvis icke tillämpas, och den omständigheten att brottet delvis förövats å tid som ej avses med 8: 2 är ägnad att påverka bedömandet enligt sistnämnda lagrum i mildrande riktning. Brottet skadegörelse åter, som behandlas i 24: 1–3 i förslaget, är såsom förut antytts subsidiärt i förhållande till sabotage. Detsamma gäller vissa specialstraffrättsliga straffbud mot åtgärd med allmännyttig anordning, anläggning eller inrättning, varigenom dess begagnande hindras eller försvåras (jfr det i SOU 1944: 48 framlagda förslaget till allmän ordningsstadga 36 §).
Enligt denna paragraf bestraffas under brottsbeteckningen allmänfarlig förgiftning gärningar, genom vilka uppsåtligen åstadkommes allmän fara för att människor skola bliva förgiftade eller på liknande sätt skadade till liv eller hälsa eller att smittosam sjukdom skall spridas.
Gällande strafflag upptager vissa bestämmelser om straff för dylika gärningar i 14 kap. Enligt SL 14: 19 straffas sålunda den, som i uppsåt att skada andra till liv eller hälsa förgiftar varor som hållas till salu eller vad annat som helst, så att allmän fara för människors liv eller hälsa därav kommer. I SL 14: 20 stadgas straff för den, som säljer eller utlämnar gift utan att vara därtill berättigad eller säljer gift utan att iakttaga föreskrifterna för sådan handel, med påföljd att någon av giftet får döden eller svår kroppsskada. I SL 14: 20 a finnas bestämmelser om straff för den som säljer, utlämnar eller utbjuder förfalskade livsmedel eller läkemedel som äro farliga för människors liv eller hälsa. För utspridande av sjukdomssmitta finnes däremot, frånsett bestämmelsen :ingående könssjukdom i SL 14: 21, icke någon straffbestämmelse i gällande strafflag, ehuru ett sådant stadgande beträffande smittosam kreaturssjukdom givits i SL 19: 17. Anledningen varför man vid strafflagens tillkomst fann sig kunna undvara stadgande om
