straff för utspridande av smittosam människosjukdom angavs i den kungl. propositionen vara, att brottet, vilket antogs komma att höra till de mest sällsynta, i allt fall icke skulle bliva ostraffat, emedan det fölle under någon av bestämmelserna i 14 kap. SL om straff för dödande eller orsakande av kroppsskada (se Thyrén V s. 119).
Enligt den av kommittén föreslagna kapitelindelningen böra de motsvarigheter till bestämmelserna i SL 14: 19, 20 och 20 a, vilka anses böra ingå i en reviderad strafflag, upptagas i förevarande kapitel som handlar om allmänfarliga brott. Kommittén har därvid ansett sig böra i denna paragraf till ett brott sammanföra ett flertal fall, i vilka allmän fara för människors liv eller hälsa framkallas uppsåtligen. Vissa motsvarande fall, i vilka faran framkallas allenast av oaktsamhet, behandlas i 8 §. Det må i detta sammanhang nämnas, att en i SL 14: 18 tredje stycket upptagen bestämmelse om ansvar för förberedelse till förgiftande enligt förslaget uppgår i den allmänna förberedelsebestämmelsen i 3: 2.
Bland de förfaringssätt, som straffbeläggas i förevarande paragraf, nämnes först, att någon förgiftar livsmedel, vatten eller annat eller eljest sprider gift. Detta fall motsvarar de nämnda bestämmelserna i 14 kap. SL. Det är att märka, att icke varje spridande av ett ämne, som i giftstadgan den 26 november 1943 och dess bilagor behandlas som gift, drabbas av ansvar enligt paragrafen. Eftersom härför fordras bland annat, att gärningen framkallar allmän fara för människors liv eller hälsa, falla de mindre farliga bland de i giftstadgans bilagor förtecknade gifterna i allmänhet utanför. Måttliga doser av kokain, morfin eller andra narkotiska medel böra sålunda icke räknas hit. Den fara, som är förknippad med sådana medel därigenom att bruk av dem lätt kan utveckla sig till en fördärvlig last, är icke att beakta i förevarande sammanhang, liksom ej heller alkohol åsyftas med paragrafen. Det är vidare tydligt, att försäljning av gift i enlighet med giftstadgans bestämmelser icke faller under paragrafen. Vid överträdelse av giftstadgan åter kan paragrafen bliva tillämplig. Som härför kräves att allmän fara för människors liv eller hälsa uppsåtligen framkallas, blir emellertid ej varje överträdelse straffbar enligt paragrafen, utan det fordras, att överträdelsen är av så allvarlig natur att denna förutsättning är uppfylld. För mindre allvarliga överträdelser få straffbestämmelserna i giftstadgan anses tillfyllest.
Paragrafen omfattar emellertid ej blott förgiftande med ämne som enligt giftstadgan är att anse som gift. Med gift jämställes annat dylikt. Det i SL 14: 20 a behandlade fallet, att någon säljer eller eljest utlämnar förfalskade livs- eller läkemedel som äro farliga för människors liv eller hälsa, rymmes därför under paragrafen, om därigenom uppsåtligen framkallas allmän fara för människors liv eller hälsa. En handlande, som säljer genom förskämning livsfarliga konserver, kan sålunda vara att döma för ifrågavarande brott. Att livsmedel äro av underhaltig kvalitet och därför i längden skadliga för hälsan räcker däremot naturligtvis icke för att göra paragrafen tillämplig, liksom ej heller SL 14: 20 a är tillämplig i sådana fall. I stället kan det ifrågakomma att döma enligt SL 21: 7 för oredligt förfarande. Om någon säljer
