Sida:SOU 1944 69.djvu/374

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
372
Allmänfarlig förgiftning.
19: 5

förfalskade födoämnen eller läkemedel under sådana förhållanden att allmän fara för människors liv eller hälsa icke uppstår, är förevarande paragraf ej heller tillämplig. I sådant fall torde emellertid stundom inträda ansvar för förgiftning eller försök därtill enligt SL 14: 18. Enligt kommitténs uppfattning är den föreslagna bestämmelsen tillräckligt omfattande för att ersätta SL 14: 20 a. De bestämmelser, som därutöver må erfordras för att skydda allmänheten mot otjänliga livs- och läkemedel, torde icke ha sin rätta plats i strafflagen. Vissa sådana bestämmelser finnas för närvarande, framför allt i hälsovårdsstadgan, och ett förslag om mera ingående reglering av detta ämne har år 1941 framlagts av livsmedelslagstiftningssakkunniga (SOU 1941: 22).

Bland ämnen, som äro jämförliga med gift och därför avses i förevarande paragraf, må nämnas mekaniskt verkande skademedel såsom t. ex. krossat glas. Spridande av giftgas kan även falla under paragrafen.

I förevarande paragraf upptages vidare överförande eller spridande av sjukdomssmitta. I likhet med Thyrén , som likaledes föreslagit en bestämmelse om straff för utspridande av smittosam sjukdom (V 2 §), har kommittén sålunda icke funnit bestämmelserna i 14 kap. SL vara tillräckliga för bestraffande av sådan gärning, liksom ännu mindre straffbestämmelserna i epidemilagen den 19 juni 1919 för överträdelse av föreskrift för förebyggande eller bekämpande av epidemier. Bestämmelserna i 14 kap. SL medge nämligen icke alltid, att straffet utmätes med tillbörligt beaktande av att gärningen utsätter andra personer än den mot vilken den i första hand riktas för fara att bliva smittade. Och straffet för förseelse mot epidemilagen, vilket är dagsböter, är givetvis ännu otillräckligare. Smittosam könssjukdom avses emellertid icke i denna paragraf. Överförande av sådan sjukdom har utbrutits till ett särskilt brott som behandlas i 6 §.

Själva handlingen beskrives med orden förgifta, infektera eller eljest sprida. Därav och av kravet att handlingen skall framkalla allmän fara framgår, att här allenast åsyftas fall i vilka skademedlet hotar en mera obestämd krets av personer. Att en eller ett par människor äro hotade är således ej tillräckligt för att göra paragrafen tillämplig. Såsom exempel på spridande må nämnas, att någon förgiftar eller infekterar vattnet i en brunn, i marknaden utsläpper gifttabletter, som till utseendet likna brösttabletter, eller för målning av väggarna i rum där människor vistas använder färg, som innehåller giftigt ämne och därför gör vistelse i rummet farlig för hälsan. Ytterligare ett exempel är, att någon till allmänheten säljer hälsovådliga varor; blotta saluhållandet utan att försäljning kommer till stånd får anses som försök och bestraffas enligt 10 §. Beträffande sjukdomssmitta kräves emellertid ej ovillkorligen, att något spridande skett. Emedan i sådan sjukdoms natur ligger att den sprider sig av sig själv, har det ansetts tillräckligt, att sjukdomssmittan blivit överförd till någon, förutsatt att risk föreligger att sjukdomen från denne skall sprida sig till andra. Här som eljest gäller, att ej blott positiv handling utan även därmed likvärdig underlåtenhetshandling bestraffas. Överförande av smittosam sjukdom kan sålunda ske genom