Stadgandet i sista stycket av 1 §, andra meningen, om expropriation för upphävande av särskild rätt till område, som är avsatt till nationalpark, kan utgå, om i enlighet med utredningens förslag expropriationsrätt för bevarande av område såsom nationalpark införes. Redan stadgandet i samma styckes första mening möjliggör nämligen vid bifall till sagda förslag expropriation av dylik särskild rätt.
Enligt förslaget till naturskyddslag skall den befogenhet med avseende å naturminnen (naturminnesmärken), som för närvarande ankommer på vetenskapsakademien, överflyttas på naturvårdsmyndigheten. Med hänsyn härtill bör vid bifall till detta förslag även den vetenskapsakademien enligt förevarande paragraf nu tillkommande ensamrätten att begära expropriation för naturskyddsändamål anförtros naturvårdsmyndigheten. Jämväl då det gäller expropriation av mark för dess avsättande såsom nationalpark synes initiativet böra bero på sistsagda myndighet.
I motsvarighet till vad som gäller om expropriation för bevarande av kulturhistoriskt märklig byggnad och fast fornlämning synes expropriation av område såsom naturminne böra kunna beviljas till förmån icke blott för kronan utan också för kommun ävensom för förening eller stiftelse vars huvudsakliga uppgift är ägnad naturskydd och som kan på ett betryggande sätt ansvara för egendomen.
