262
effektiv tillämpning och först i andra hand synes speciella regler för dessa företag böra tillskapas.
Inom område med fastställd plan eller utomplansbestämmelser synes reglerna om upplag i byggnadsstadgan kunna erbjuda goda möjligheter till en effektiv kontroll. Byggnadslovsskyldigheten torde dock få full effekt endast beträffande upplag, som tillkommit efter den tid då denna skyldighet inträdde. Denna uppfattning stöds av ett nyligen avgjort mål i regeringsrätten (utslag 10.2.1960 nr 199) rörande avlägsnande av ett bilskrotupplag i Vaksala kommun, Uppsala län. Länsstyrelsen hade, med åberopande av att byggnadslov ej sökts för upplaget, vid vite förelagt ägaren av upplaget att avlägsna detta inom viss tid. Regeringsrätten, som återförvisade målet till ny utredning, fann emellertid att laga grund för länsstyrelsens vitesföreläggande förelåg endast beträffande den del av upplaget, som tillkommit efter utomplansbestämmelsernas fastställande. Byggnadsnämnden har sedermera meddelat vitesföreläggande om uppröjning av vissa delar av upplaget samtidigt som byggnadslov meddelats för återstående del.
De befintliga upplag, som inom angivna områden icke omfattas av byggnadslovsskyldighet är emellertid underkastade bestämmelserna om upplags ordnande enligt 52 § byggnadsstadgan. Med tillämpning härav torde byggnadsnämnden äga att föreskriva åtgärder rörande uppsnyggning eller avskärmning av platsen ägnade att minska otrevnaden för de närboende och att mildra företagets inverkan på landskapsbilden.
Inom landet i övrigt kommer naturvårdslagens regler om arbetsföretag att äga tillämplighet. Med stöd av naturvårdslagen torde åtgärder av samma slag som jämlikt 52 § byggnadsstadgan kunna föreskrivas för att begränsa företagets skadliga inverkan på landskapsbilden. Åtgärder i detta syfte kan sällan komma att bli av sådan omfattning att de framstår som oskäligt betungande för företagaren. Tvärtom torde det vara dennes självklara plikt att anlägga upptaget och utveckla verksamheten på ett sådant sätt att de negativa verkningarna på omgivningen begränsas.
Sammanfattningsvis finns alltså redan nu ganska vittgående möjligheter enligt såväl byggnadsstadgan som gällande naturskyddslag att neutralisera de ogynnsamma verkningarna i landskapet av bilskrotupplagen. Särskilt hör understrykas de möjligheter byggnadsstadgan ger inom utomplansbestämmelseområden, som redan nu täcker stora delar av svenska landsbygden. Vad som härutöver främst erfordras torde vara en kontroll, att nyetableringen av bilskrotningsföretagen icke sker på ett olämpligt sätt. Utredningen har övervägt möjligheterna att införa ett generellt tillståndstvång för all nyetablering av dessa företag, men funnit en sådan åtgärd alltför vittgående. Så länge vi icke här i landet har en nyetableringskontroll över all bebyggelse eller alla industriföretag, kan man icke lämpligen införa den för bilskrotupplagen. Däremot innebär utredningens förslag om ar-
