Hoppa till innehållet

Sida:SOU 1962 36.djvu/266

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

264

sakägaren eller kronan att erhålla omprövning vid ändrade förhållanden (tredje stycket).

Naturskyddslagens tillämpningskungörelse innehåller några bestämmelser av särskild vikt rörande täktverksamheten. 14 a § har följande lydelse:

Grus- eller sandtag eller stenbrott må efter den 30 april 1959 ej upptagas utan att skriftlig anmälan därom gjorts hos länsstyrelsen minst en månad före täktens början (första stycket). Vad i första stycket sägs har ej avseende å täkt som sker allenast för tillgodoseende av markinnehavarens husbehov eller som enligt naturskyddslagen eller annan författning ej må ske utan tillstånd av offentlig myndighet (andra stycket). Länsstyrelsen äger medgiva undantag från bestämmelserna i första stycket, då sådant betingas av brådskande vägreparation eller annan särskild omständighet. Förseelse mot denna paragraf må ej åtalas utan medgivande av länsstyrelsen (tredje stycket).


Av indirekt men största betydelse är bestämmelsen i 17 § om att vid beslut som kan föranleda ersättnings- eller inlösensskyldighet det åligger länsstyrelsen att förvissa sig om att erforderliga medel finns tillgängliga.

Bland andra författningsbestämmelser av betydelse för täktverksamheten bör här omnämnas att fridlysning som naturminne enligt 5 § naturskyddslagen kan omfatta område som i och för sig är lämpligt för täktändamål, till exempel en grusås. — Enligt fornminneslagen skyddas förutom själva fornlämningen ett så stort område på marken, som erfordras för att bevara fornlämningen och bereda med hänsyn till dess art och betydelse nödigt utrymme däromkring. — Även byggnadslagen innehåller några bestämmelser av betydelse på området. Sålunda får enligt 40 § inom område som ingår i stadsplan schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd icke vidtagas, såvitt åtgärden uppenbarligen är av beskaffenhet att kunna väsentligt försvåra områdets användning för avsett ändamål. Enligt 110 § äger länsstyrelsen meddela likartat förbud för område som ingår i byggnadsplan. Motsvarande regler gäller enligt 17 och 102 §§ i fråga om områden som ingår i fastställd generalplan. I närheten av befästningar och vissa flygplatser må bl a schaktning ej äga rum, om därigenom befästningens eller flygplatsens användning för avsett ändamål försvåras eller avsevärt men åsamkas försvaret eller luftfarten. Sådant förbud gäller i vissa fall automatiskt och kan i andra fall utfärdas av länsstyrelsen (81—82 §§). — Med hänsyn till grusåsarnas stora betydelse för grundvattenförsörjningen är det av intresse att 2 kap 58 § vattenlagen innehåller bestämmelser rörande försiktighetsåtgärder vid gråvning m m. Enligt paragrafen stadgas att den, som vill utföra grävning eller sprängning eller anordna upplag eller vidtaga annan åtgärd, som kan befaras medföra menlig inverkan på grundvattentillgång, är skyldig iakttaga de försiktighetsmått som skäligen föranledes av omständigheterna. Vid försummelser i detta avseende äger länsstyrelsen vid vite förordna om rättelse. I ett av vattenvårdskommittén avgivet