med en fortsatt stegring av grusåtgängen. Betydande ingrepp i landskapsbilden blir därför under alla förhållanden oundvikliga även i framtiden. Det måste emellertid fastslås, att den nuvarande exploateringen ofta innebär onödigt brutala åtgärder. En bättre översyn av tillgängliga resurser, en planering av grusutvinningen, en minskad hänsyn till rena profitintressen och ett ökat krav på godtagbara återställningsarbeten skulle kunna motverka de skador som följer i grusutvinningens spår. Det måste hållas i minnet att värdet av en grustillgång icke skapats av ägaren. Det kan inte vara på något sätt självklart att ägandet under någon tid av en grusås skulle innebära fullmakt att fördärva det skönhetsvärde åsen utgör. Det borde tvärtom vara en självklar förpliktelse för den som är ansvarig för en genomgripande förändring av naturen att svara för att medel finns för återställningsarbeten i den utsträckning som från naturvårdssynpunkt kan anses påfordrat. Ett sådant krav synes stå i samklang både med svenskt rättsmedvetande och med god sed.
Vad utredningsmannens förslag beträffar synes det förtjäna att läggas till grund för en snabb lagstiftningsåtgärd i syfte att, innan följdverkningarna av den pågående utvecklingen inom grusutvinningens område förvärrats, öppna möjligheter till skadebegränsande åtgärder.
Länsstyrelsen i Kronobergs län har, liksom flera andra remissinstanser,
framhållit det såsom en brist i motiveringen till lagförslaget att krav ej
uppställts, att exploatören vid betydande grusförekomster skulle vara skyldig
att komplettera sin plan med hänsyn till företagets inverkan på
grundvattenförhållandena. Länsstyrelsen i Örebro län föreslår att ett tillägg göres
till 15 § fjärde stycket tillämpningskungörelsen med orden »såväl under
pågående som efter avslutad täkt». Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår
att tillägg bör göras till bestämmelserna i 15 § tillämpningskungörelsen så
att därav framgår, att uppgift om bl a täktens allmänna omfattning och djup
jämte avsedda släntlutningar bör intagas i planen. Vidare framhåller man
att det inte kan anses tillräckligt, att länsstyrelsen enbart utfärdar
bestämmelser för företagets bedrivande utan att det dessutom krävs en fortlöpande
övervakning av att bestämmelserna följes. Denna övervakning bör åvila
byggnadsnämnderna i kommunerna eller hälsovårdsnämnderna för de fall,
då föreskrifter utfärdats om skydd för grundvattenförekomster.
Länsstyrelsen önskar även ett förtydligande av 21 § naturskyddslagen på så sätt, att
den framlagda planen kräver länsstyrelsens godkännande, innan företaget
får igångsättas, och att det skall åligga exploatören att göra de ändringar
i planen, som kan vara erforderliga för ett sådant godkännande. Flera
länsstyrelser har framhållit att ett förtydligande bör göras huruvida de
föreslagna bestämmelserna är tillämpliga på äldre men fortfarande använda
grustäkter. För att förhindra att inom ett begränsat område uppkommer ett
flertal mindre grustäkter på grund av äganderättsliga förhållanden föreslår
länsstyrelsen i Östergötlands län att såsom villkor för täkter bör kunna
föreskrivas att exploatören förfogar över sådana områden, att dessa med hänsyn
till täktens inverkan på landskapsbilden kan anses utgöra lämpliga enheter.
Vidare framhåller länsstyrelsen, att tillägg bör göras till 21 § naturskydds-